Ostindiska kompaniets vidareexport viktig för den ekonomiska utvecklingen

Ostindiska kompaniet, gammal skolplansch. Foto: Vänersborgs museum

Ostindiska kompaniet, gammal skolplansch. Foto: Vänersborgs museum

Ny forskning visar att det inte enbart var den svenska marknaden som gjorde att det Svenska Ostindiska Companiet tjänade så mycket pengar. Sveriges ekonomiska utveckling berodde till stor del på vidareexporten av varor, främst kinesiskt te, till andra europeiska länder.

– Tidigare forskning har inte riktigt insett omfattningen av vidareexporten – den har nämnts, men då mest i förbigående, men att skatta hur omfattande den faktiskt var för företaget och därmed för Göteborgs och Sveriges ekonomi har inte gjorts tidigare, säger Klas Rönnbäck, professor i ekonomisk historia på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

Te var den utan tvekan dominerande varan som exporterades vidare, men silke och siden var också viktiga. Vidareexporten skedde officiellt främst till Nederländerna, Frankrike, Portugal, Tyskland och i viss mån England. Empirin tyder dock på att England var en av de stora – kanske den allra största – men på grund av hindrande tullar så skedde vidareexporten inte officiellt utan genom smuggling.

Det var alltså vidareexporten som utgjorde den största delen av vinsten för kompaniet och detta påverkade även andra delar i samhället positivt.

– Det betydde ju en hel del sysselsättning i transportsektorn, för såväl bolaget som i till exempel hamnar, men också på produktionssidan (varv, underleverantörer etc.). Det bidrog också till en betydande kapitalackumulation – inte minst här i Göteborg och Västsverige.

Svenska Ostindiska Companiets verksamhet motsvarade cirka 3-5 procent av Sveriges BNP vid den tiden. Detta kan jämföras med att Volvo Cars omsättning motsvarar cirka 8 procent av Sveriges BNP idag, och om man tar hänsyn till att lite drygt hälften av deras verksamhet (mätt i antal anställda) sker i Sverige så står Volvo Cars för cirka 4 procent av BNP. Ostindiska kompaniet var alltså en betydelsefull aktör.

Artikeln “Swedish East India trade in a value-added analysis, c. 1730–1800” är skriven av Klas Rönnbäck och Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet, och har publicerats i Scandinavian Economic History Review.

(2021-01-28)