Porslin från Gustavsberg läggs ut på nätet

17 000 bilder av keramik från Gustavsbergs porslinsfabrik är nu tillgängliga för alla. Det är Nationalmuseum som lagt ut bilderna i sin offentliga databas. Man kan gå in och söka välkända serviser och exklusivt konstgods. De finns där – Lisa Larsons figurer, Stig Lindbergs fajanser, Karin Björquists serviser och mycket, mycket annat.

Hur gammal är kaffekoppen? Vem formgav servisen? Ja, står det Gustavsberg i botten kan man nu dyka in i Nationalmuseums digra databas och söka svar. Bildskatten med Gustavsbergsporslin och tillhörande texter är resultatet av ett projekt som startade förrförra våren, då medel ur regeringens Access-satsning anslogs för dokumentation av den enorma samlingen. Nationalmuseum kunde därmed anställa ett antal personer på heltid för det omfattande arbetet.

Figurin "Samhällsdebatten" Kaffekanna i renaissancestil

Lisa Larson: Figurin ”Samhällsdebatten”, formgiven 1968, producerad 1969-1971.
Foto: Bertil Wreting, Nationalmuseum/Gustavsbergs Porslin AB

Troligen Magnus Isaeus: Kaffekanna i renaissancestil,
tillverkad 1897. Foto: Bertil Wreting, Nationalmuseum/Gustavsbergs Porslin AB

Hittills har 17 000 föremål blivit rengjorda, fotograferade och publicerade. Men minst lika många återstår. Hela Gustavsbergssamlingen uppskattas innehålla 35 000 föremål.

– Det är roligt att vi nu kan dela med oss av denna stora samling! Men det är nödvändigt att vi får nya pengar, om vi ska kunna gå igenom och lägga ut hela Gustavsbergssamlingen. De medel vi nu fått räcker bara en liten bit på vägen, säger Solfrid Söderlind, chef för Nationalmuseum.

Det var en donation från Kooperativa Förbundet (KF) och ett avtal med Värmdö kommun som gjorde att samlingen av produktionen på Gustavsbergs porslinsfabrik kom i Nationalmuseums ägo. Tanken var att bevara samlingen för eftervärlden. Museet fick, förutom samlingen, även rätten att fritt publicera bilder på Internet. Gåvobrevet undertecknades i december 2000.

(2008-01-29)