Järnbruken och det svenska folkskoleväsendet 1850–1930

Ännu drygt 80 år efter 1842 års folkskolestadga drevs folkskolorna vid vissa järnbruk med hjälp av privata bidrag. Det var långt ifrån självklart att människor med makt och pengar förhöll sig positiva till de lägre klassernas utbildning. Bidragen väcker därför frågor om eliternas inställning till folkundervisning, orsakerna till att de donerade medel till folkets unervisning, och om förhållandet mellan skolväsendets utveckling och de privata bidragen. Avhandlingen Privata bidrag till folkskolan besvarar sådana frågor genom att analysera privata bidrag till folkskoleväsendet på lokal, regional och nationell nivå under perioden 1850–1930.

Ett huvudresultat är att de privata bidragen länge fortsatte att utgöra en substantiell del av vissa folkskolors finansiering, trots de ökade satsningarna från stat och lokalsamhälle. Studien visar också att från ett nationellt perspektiv var gåvorna av marginell betydelse, men på lokal nivå kunde de spela en stor roll för skolverksamheten. Genom sina bidrag kunde järnbruken behålla ett ekonomiskt och kulturellt inflytande över den lokal folkskolan.

Madeleine Michaëlsson:
Privata bidrag till folkskolan. Järnbruken och det svenska folkskoleväsendet 1850–1930
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet
Disputation: 18 mars 2016