Resandefolket nämns för första gången i en svensk källa år 1512 i Stockholms stads Tänkebok. De resande har varit en del av Sveriges befolkning i mer än 500 år, men ändå är historien ur gruppens eget perspektiv i stort sett okänd.
Arkeologin kan ge röst åt de som aldrig haft möjlighet att skriva sin egen historia. I Sverige har hittills bara tre arkeologiska grävningar berättat resandefolkets historia. Nu den 10 och 11 maj bjuder länsstyrelsen i Örebro län, Örebro läns museum, den lokala arbetsgruppen för resande och Finnerödja hembygdsförening in till en fjärde arkeologisk utgrävning, den här gången av hundraåriga lämningar från resandebosättningen Krämarstan utanför Finnerödja i Örebro län.
Precis som på många andra platser runt omkring i Sverige drevs de resande i Krämarstan bort i början av 1900-talet. Fortfarande år 2014 fördrivs romer från olika platser i Sverige. Resande har under hela vårt svenska 1900-tal fått utstå förtryck.
Örebro länsstyrelse och Örebro läns museum vill som en del av det offentliga Sverige bidra till att fler berättelser och föremål samlas in och inkluderas i vårt gemensamma svenska kulturarv. Projektet arbetar för att ge plats för allas kulturarv, ett kulturarv där minoriteters historia och erfarenheter ingår som en självklar del.
Arbetet med Krämarstan har pågått sedan 2010 och varit en del av länsstyrelsens nationella projekt Kalejdoskop samt Örebro läns museums arbete ”Att störa homogenitet”. Genom intervjuer, insamling av berättelser, seminarier, utgrävning och historiska vandringar har arbetet bidragit till att öka kunskapen om resandes villkor, nu som då, samt belysa vikten av allas delaktiga i kulturarvsarbete som en betydande del av legitimerande samhällsgemenskap. Att kultur är en viktig del av vägen till att nå social hållbarhet har tydligt framkommit i projektets alla aktiviteter.
Den nya publika arkeologisk utgrävning leds av museets arkeolog Martin Edlund. Finnerödja hembygdsförening och resandefolk finns på plats och deltar i grävandet. Alla är välkomna att delta.
