Landscape dynamics är en avhandling som analyserar de gotländska bosättningarnas rumsliga strukturer i ett långtidsperspektiv. Bosättningsmönstret på Gotland har i de senaste decenniernas forskning oftast beskrivits som stabilt över tid och bestående av ensamgårdar. Dessa gårdar anses oftast vara etablerade under äldre järnåldern. I denna avhandling presenteras en kontrasterande bild, med stora variationer och ett stort inslag av byar.

Tolkningarna bygger på analyser av ett stort empiriskt material som bearbetats statistiskt och rumsligt i GIS (geografiska informationssystem). Materialet består främst av kända fornlämningar och fyndplatser registrerade i riksantikvarieämbetets geografiska fornminnesdatabas, FMIS, samt historiska kartor, främst yngre geometriska jordeböcker. 

För perioden 200-600 e.Kr finns positionen och beskrivningar för cirka 2 000 kända huslämningar, så kallade kämpagravar, samt omfattade hägnadsystem registrerade. För vikingatid finns något hundratal fyndplatser för vikingatida silverskatter noterade, varav ca hälften kan sägas vara bebyggelseindikerande. De yngre geometriska jordeböckerna för Gotland är unika i det att varenda gård på ön blev karterad och beskriven under en kort tidsperiod, cirka 1692-1704, i detaljerade kartor i skala 1:8 000. Alla av de cirka 1 600 gårdarnas enskilda ägor finns detaljerat avbildade och beskrivna och dessa kartor och beskrivningar finns nu tillgängliga som digitala filer. Utöver det har även medeltida bebyggelselämningar och andra skriftliga källor använts.

Resultatet av analyserna visar starka indikationer på att stora fluktrationer av antalet gårdar och befolkningstalen är för handen. Två toppar som kan betecknas som Gotlands guldåldrar kan identifieras. Dels den sena romerska järnåldern, tidiga folkvandringstiden och dels vikingatid/medeltid, innan handelns nedgång och den medeltida agrarkrisen och andra för Gotland ödesdigra händelser under 1300-talets senare del. Efter handelns kollaps etableras det mer egalitära Gotland vi möter i historisk tid, då den tidigare sociala stratifieringen byggde på kontroll av handel och inte av jordegendomar.

Analyserna visar även att byar funnits i stort antal på ön, under alla de studerade perioderna, men att kamerala byar som i till exempel Uppland inte existerat. Dessa byar är högst sannolikt organiserade kring släktskap och en utökad familjestruktur, som ett medel att organisera hantverk och handel. Den kamerala och reglerade byn, som etableras på större delen av det svenska fastlandet under inflytande av adeln, kyrkan och kungamakten, som alla ägde stor andel av gårdarna i böndernas byar, etableras aldrig på Gotland. På Gotland fanns inga externa markägare i byarna, utan bara självägande bönder. Konstruktionen av det gotländska skattesystemet, där inte den enskilda gården utan ett större kollektiv, tinget, är skatteobjektet innebär att jordeböcker i egentlig mening införs väldigt sent på Gotland. Detta leder till att den kamerala byn aldrig etableras på ön.

Gustaf Svedjemo:
Landscape dynamics. Spatial analyses of villages and farms on Gotland AD 200-1700
Institutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala universitet
Disputation: 25 april 2014
Opponent: fil.dr Jan Henrik Fallgren, University of Aberdeen, Storbritannien