Skeppsvrak från 1600-talet hittade i Göteborg

Foto: Arkeologerna

Tre skeppsvrak som är flera hundra år gamla har hittats i Masthamnen i Göteborg. Båtarna hamnade troligen på hamnens botten någon gång på 1600–1700-talet och nu grävs de fram av Arkeologerna vid Statens historiska museer.

Arkeologerna har undersökt området sedan i våras eftersom Trafikverket ska bygga Västlänken och man har bland annat hittat delar av ett hus, rester av befästnings- och hamnmurar och tre skepp. Skeppen var troligen i bruk under 1600-talet, kanske även på 1700-talet, innan platsen fylldes igen.

– Det var jättekul att hitta båtarna. Den norra delen av Masthamnen har varit en naturhamn från början men på 1730–40-talet förkortade man hamnen och gjorde en murkant för att skapa fler fria ytor kanske för att anlägga byggnader för att förvara olika varor. I samband med att man fyllde igen platsen har båtarna bevarats, säger arkeologen Carina Bramstång Plura:

– Vi vet inte om de sänktes medvetet, att man borrade hål i botten eller om de sjönk tidigare och sedan fick ligga kvar.

De tre skeppen är av ek och byggda i klinkteknik, en gammal båtbyggarteknik där man lägger bordläggningsplankorna om lott. Två av båtarna ligger jämsides varandra med fören mot Masthamnens kajsida. De var troligen mellan 15–20 meter långa. Den tredje båten verkar delvis ligga under något som kan ha varit en brygga och är placerad i motsatt riktning.

– De är av sådan storlek att de troligen var fraktbåtar som man har fraktat handelsvaror med kortare sträckor. Nu är det intressant att se om vi kan hitta rester av lasten till exempel i lagren mellan brädorna, som i sin tur kan visa vad man transporterade.

Det som i dag är Masthamnen var en gång i tiden en livlig hamn för mindre rodd- och transportbåtar som kom och gick till tullhuset. Hamnen byggdes ursprungligen på 1600-talet som en del av stadens försvar. Innanför sjömuren skapades en liten hamnbassäng som omväxlande kallades ”Masthamn” eller ”Kronans masthamn” där man bland annat förvarade långtimmer i vatten för användning i rustbäddar till befästningsverken. I mitten av 1800-talet hade den spelat ut sin roll och i dag kallas torget för Packhusplatsen efter det tull- och packhus som låg vid kajen.

– Det är intressanta lämningar vi hittat i Masthamnen som bidrar till ny kunskap om stadens historia. I samband med byggandet av Västlänken har vi vetat om att vi kan stöta på lämningar och därför sökt tillstånd för de intrången vi gör. Vi arbetar med att minimera intrånget och med att ta vara på den nya kunskapen genom att i utformning och gestaltningen av anläggningen förmedla kunskapen om stadens historia, säger Mira Andersson Ovuka, miljöansvarig på Trafikverket.

Arkeologerna samarbetar med en marinarkeolog och båtarna ska nu tas upp och fler analyser av vraken göras.

(2019-09-25)