Slaget vid Mästerby 1361

I juli 1361 invaderade den danske kungen Valdemar Atterdag Gotland. Knapphändiga skriftliga källor berättar att flera strider ägde rum samt att danskarna gick segrande ur ett avgörande slag utanför Visby. Invasionen har fått ett världsomfattande rykte genom arkeologiska undersökningar av massgravar vid Korsbetningen i Visby under första hälften av 1900-talet. Här påträffades närmare 1 200 individer, varav många fortfarande bar sina rustningar.

Forskningen kring 1361 har hittills i huvudsak baserats på ett allenarådande narrativ, där den gutniska sidan skildras som en hastigt hopskrapad milis, till en tredjedel bestående av halta, lytta, gamla och unga, som tycktes gå ett förutbestämt öde till mötes. Detta är dock en förenklad bild av en långt mer komplex historisk situation. Denna bild materialiseras dock på dagens museer, där Gotlands museum i sin utställning 1361 – striden om Gotland har valt att låta ett kranium, till synes genomborrat av armborstpilar, symbolisera flyende gotlänningar, attackerande danskar och fega Visbyborgare. På Historiska museet i Stockholm underbygger Massakern vid muren – slaget om Gotland 1361 samma berättelse. Narrativet utgör ett retrospektivt synsätt som hindrar förnyade bedömningar av det arkeologiska materialet.

Trots det fokus som funnits kring den danska invasionen har dess slagfält inte undersökts. Från år 2006 har därför projektgruppen Mästerby 1361, med avhandlingsförfattaren Maria Lingström som projektledare, lokaliserat, kartlagt och analyserat spår efter de strider som dagarna före striden i Visby stod i Mästerby på mellersta Gotland. Här har närmare 500 föremål med koppling till 1361 lokaliserats, exempelvis delar av svärd, spjut, sporrar, rustningar, ringbrynjor och armborstpilar samt små projektiler från handeldvapen.

Syftet med avhandlingen Mästerby, 1361 är att presentera och analysera det slagfältsarkeologiska material från Mästerby, med utgångspunkt i att detta möjligen kan ge en alternativ bild av 1361 års händelser. Hur kan det slagfältsarkeologiska materialet från Mästerby bidra till och nyansera vår kunskap om 1361 års invasion? Vilka samband finns mellan de slagfältsarkeologiska artefakterna från Mästerby och Korsbetningsmaterialet? Hur kan 1361 års invasion och andra medeltida militära händelser bidra till vår förståelse av det gotländska samhället och dess militära organisation?

Det arkeologiska materialet kompletteras av information från skriftliga och visuella källor, minnesmonument, muntlig tradition och legender, liksom från osteologi, kulturgeografi, historia, paleografi, etnologi och arkivvetenskap. Arkeologin kompletterar övriga källor genom ett unikt tidsmässigt perspektiv: samtidighet.

”Slagfältet i Mästerby är en plats där flera tidslinjer möts, såväl sekundsnabba händelser som mer långsiktiga medeltida strukturer. Som arkeolog strävar man efter att förstå människan bakom föremålen. Detta kan också vara ett sätt att nå förståelse kring det samtida, omgivande samhället, i detta fall i samband med en medeltida invasion av en region i Östersjöområdet”, skriver Maria Lingström.

Maria Lingström:
Mästerby, 1361. Battlefield archaeological perspectives on the Danish invasion of Gotland
Institutionen för arkeologi, antik historia och kulturvård, Uppsala universitet
Disputation: 18 februari 2025