Spår av judiskt liv i Värmland
Sedan i somras pågår ett samarbete mellan Judiska museet och Värmlands Museum. Projektet ska synliggöra det svensk-judiska kulturarvet och lyfta en bortglömd och till stor del okänd del av den judiska minoritetens historia i Värmland.
Samarbetet söker kartlägga och beskriva minoritetens historia och kultur i landskapet och göra den mer tillgänglig för en större publik. Genom platser, berättelser och människor breddas historien om Sverige och en pusselbit, den judiska, tillfogas och skapar på så sätt en rikare och mer mångfacetterad bild av vårt land.
– Det är oerhört glädjande att vi har fått möjlighet att genomföra detta samarbete och genomlysning av judiskt liv Värmland. Vi har bara börjat leta men redan hittat spännande teman som berikar bilden av vår region”; säger Karin Åberg Waern, utställningschef på Värmlands Museum.
– Den judiska minoritetens historia och kultur är en vital del av vårt gemensamma kulturarv. Tillsammans med Värmlands Museum vill vi fördjupa kunskapen om judiskt liv och synliggöra det dolda judiska kulturarvet. Värmland har en rik, men bortglömd, judisk historia som berikar den större berättelsen om Sverige, säger Andreas Schein, intendent på Judiska museet.
Den judiska invandrargruppen är en av landets äldsta men kunskapen om de judar som slog sig ner i Värmland är begränsad. Judisk invandring var hårt reglerad med begränsningar om bosättningsort och andra medborgerliga rättigheter ända fram till 1870. Många av de judiska familjer som slog sig ner Karlstad i slutet av 1800-talet kom från Suwalki-området i dåvarande Ryssland, numera Polen.
En startpunkt i sökandet efter spår av judiskt liv i Värmland har varit Värmlands Museums egna samlingar och arkiv. Det ställer också många frågor om hur museets insamlande har gått till. Berättar föremål och annat om svensk-judiska traditioner eller är det beskrivet ur majoritetens perspektiv på så sätt att det osynliggör minoriteten?
På Norra Klaragatan 5 i Karlstad fanns en gång en synagoga. Den invigdes 1899 och var till skillnad från andra synagogor i Stockholm eller Norrköping uppförd i trä. Synagogan var en naturlig centralpunkt för det judiska livet och den mosaiska församlingens verksamhet. I slutet av 1950-talet var dock medlemmarna för få för att kunna upprätthålla ett organiserat judiskt liv, tomten såldes och byggnaden revs 1961.
(2023-12-22)