Spjuttillverkning kring Östersjön på 1000-talet

I Kristina Creutz avhandling Tension and tradition studeras spjut och spjuttillverkningen kring Östersjön under 1000-talet. Källmaterialet utgörs av 335 spjutspetsar (av typ M enligt Petersens typologi) från Estland, Lettland, östra Sverige, Finland och Ryssland. Ett begränsat antal skriftliga källor kompletterar källmaterialet.

En viktig fråga är om spjuttillverkningen skett mer centraliserat eller inte och vilken Gotlands roll var. Dessutom vill lyfts människorna bakom spjuten fram – alla individer som har eller har haft något med spjuten att göra: beställaren, smeden, silversmeden, användaren, gravläggaren, arkeologen och konservatorn. Spjuten har undersökts utifrån såväl arkeologiska som tvärvetenskapliga metoder.

Avhandlingens första del utgörs av en materialstudie, där största vikt lagt vid att ha en direkt kontakt med spjuten, dvs. författaren har själv hållit i alla spjutspetsar. Konturritningar på samtliga spjut har också gjorts, vilka ligger som grund för katalogdelen i avhandlingen. För en ökad förståelse för den förhistoriska tillverkningsprocessen har experimentell arkeologi utförts tillsammans med en smed. Under dessa försök framställdes tre spjut. Röntgenundersökningar har också utförts. Silverbeläggningen på spjutspetsholkarna har studerats tillsammans med silversmeder där också metallurgiska undersökningar i svepelektronmikroskop ingick.

I den andra delen fokuserar Kristina Creutz på människan utifrån spjuten själva, men hon tar också hjälp av historiska, socialantropologiska och etnologiska källor.

I den tredje delen förs materialet och människorna ut i 1000-talets samhälle. Här görs en detaljstudie av ett område på Ösel där aktörerna är beställaren, smeden och användarna – alla med olika socialt kapital. Tanken är att försöka förstå samhället där spjuten gjordes och användes, samt de olika aktörernas roller och deras förhållande till varandra.

Genom de detaljerade materialstudierna har Creutz kunnat urskilja flera förhistoriska smeder inom de studerade områdena. Enligt hennes mening är det främst det personliga sättet att arbeta inom detta hantverk som möjliggjort detta. Alldeles tydligt har smederna runt Östersjön arbetat enligt samma modell, men på sitt personliga sätt. Detta kan ses på formen men också på små detaljer på in- och utsidan av spjuten. De olika smederna verkar ha arbetat inom smedzoner, somliga större och andra mindre. Få spjut verkar ha lämnat sina zoner, men ett mindre antal spjut har förflyttats längre sträckor. Resultatet visar alltså på lokal produktion. Beträffande vapenhandel verkar denna typ av spjutspets inte ha utgjort någon betydande handelsvara. Snarare tyder studierna på att enstaka spjut kan ha använts i gåvoutbyten.

En annan detalj som framkommit vid mikroskopstudier är att ett betydligt större antal spjutspetsar verkar ha varit dekorerade med silver än man hittills trott. Detta resultat förändrar silverbeläggningens statusindikerade funktion. Kanske hade silvret mera en praktisk eller symbolisk funktion, resonerar författaren.

Vidare visar detaljstudierna att man troligen använt schabloner för att utföra ornamentikmönstret på holken. Detta betyder att även silversmeder som inte varit väl insatta i mönstret kunde ha utfört arbetet, Även om ornamentikstilen är skandinavisk och har ett starkt fäste i Skandinavien tror Creutz att den också kunde ha gjorts i de östra områdena, mycket beroende på de ormliknande varelserna som utgör ett huvudmotiv i ornamentiken. Ormen verkar enligt arkeologiska och etnologiska källor ha ett starkt samband med vapen och en skyddande funktion bland östersjömänniskorna. Kanske tillverkades schablonerna i väst och fördes österut i form av en gåva mellan olika ledare.

Vad beträffar individerna tror Kristina Creutz att vapensmeden hade en mångsidig roll i det förhistoriska samhället. Han hade en makt som var grundad på kunskap, ett maktbegrepp som har med påverka och influera att göra. Ledaren hade däremot en politisk makt, en reell makt, även om han stod i ett beroendeförhållande både till smeden och vapenanvändarna. Ledarens makt var nära knuten till familjetraditioner och jordägande.

Det finns faktorer som tyder på att samhällena var olika organiserade runt Östersjön, bl.a. indikerar det arkeologiska materialet samt skriftliga källor olikheter av detta slag. Sverige och Ryssland visar tydliga tecken på stratifierade samhällssystem medan Baltikum och Finland visar mer egalitära tendenser. Under senare år har emellertid nya rön framkommit rörande denna viktiga fråga, och man kan se tydliga tecken till ett förändrat synsätt. Frågan är om inte den lokala produktion, som går att se i denna studie, också skulle kunna bidra till att man kommer längre i diskussionen kring det här problemet, resonerar Creutz. Enligt hennes åsikt tyder spjutproduktion på ett välorganiserat samhälle där kunnande, råmaterial, kontakter, traditioner, ekonomiska resurser och försvars- och anfallspolitik utgör viktiga komponenter. ”Jag tror att tiden är inne för att se Östersjöområdet från ett annat samhällsperspektiv”, skriver Creutz.

Kristina Creutz:
Tension and tradition. A study of the Late Iron Age spearheads around the Baltic Sea
Arkeologiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 21 maj 2003
Opponent: professor Bergljot Solberg, Universitetet i Bergen, Norge