Sveriges Hembygdsförbund har inlett en stor inventering av by- och gårdsarkiv i Östergötland och Västerbotten. Projektet genomförs tillsammans med Östergötlands Arkivförbund och Folkrörelsearkivet i Västerbotten.

I svenska landsbygdshem finns ännu många gårdshandlingar från bondesamhällets tid. Det kan vara brev, räkenskaper, dagböcker, karthandlingar eller juridiska dokument om gårdens drift och vardagsliv. I vissa delar av Sverige, till exexempel i Norrland och i Östergötland, samlas handlingar även i byakistor, med hela byars gemensamma angelägenheter.

Det är sällan kulturarvet i by- och gårdsarkiv uppmärksammas vid arkivinventeringar och det vill Sveriges Hembygdsförbund ändra på genom det aktuella projektet. Peter Olausson är arkivarie och verksam i förbundets arkivgrupp. Han poängterar att projektet i första hand gäller att inventera och kartlägga vad som finns i by- och gårdsarkiv, inte en egentlig insamling av materialet.

– Visst är det önskvärt att så mycket som möjligt kan komma till arkiven, men det är ju alltid upp till ägarna av handlingarna att besluta om, säger Peter Olausson.

Däremot bjuder den digitala tekniken nya möjligheter att kopiera handlingar, till exempel i form av digitalfoto. I Östergötland har man diskuterat att använda just det hjälpmedlet.

Arkivmaterialet i byar och gårdar är i ett mycket varierande skick, varför en insats nu är av stor vikt. Ibland kan tidens tand ha nött väl hårt genom fukt, skadedjurs- eller andra angrepp. Andra gånger är handlingarna vackert inbundna i bok. Projektet genomförs tillsammans med Östergötlands Arkivförbund och Folkrörelsearkivet i Västerbotten och har fått statliga så kallade Accesspengar, som skall användas för att bevara, vårda och visa upp samlingar, föremål och arkivalier. Insamlat material kommer att förvaras på folkrörelsearkiven och även presenteras i olika former, bland annat genom den Nationella Arkivdatabasen NAD.

Bertil Gustafsson i Ringarum har redan börjat inventera gårdsarkiv i Valdemarsviks kommun i Östergötland. Cirka 175 gårdar i kommunen ska besökas under en tvåårsperiod. De flesta gårdsägare visar intresse på en gång, men en del är lite reserverade i början, säger Bertil Gustafsson i en intervju med Norrköpings Tidningar.

Som tur är tycks tveksamheten försvinna när han förklarar att han inte kommer från en myndighet utan gör ett besök med ambitionen att rädda och dokumentera ett viktigt källmaterial till vår svenska historia. Han tar kopior på handlingarna, sedan arkiveras de.

Källa:
Sveriges Hembygdsförbund