Svenska kyrkan och Vadstenamötena 1943–1985

Avhandlingsomslaget

I avhandlingen Personlig och kyrklig förnyelse studeras vad “Vadstenamötena för personlig och kyrklig förnyelse” 1943–1985 var för att bidra till förståelsen av hur Svenska kyrkan kom till uttryck under 1900-talet.

Vadstenamötena var frivilligt organiserade möten, formellt fristående från, men inom ramen för Svenska kyrkan. Initiativtagare och arrangörer var några enskilda kyrkliga personer. Biskopar, författare, kulturpersoner och akademiker medverkade i olika funktioner. Deltagarna kom från hela landet och hörde till olika samhällsgrupper. De var inte bara präster och biskopar utan också bland annat hembiträden, lärare och tjänstemän. Tre fjärdedelar av deltagarna var kvinnor.

Vadstenamötena stod både för kontinuitet och förändring med fokus på personlig förnyelse. De strävade efter att lösa tvister inom kyrkan i Sverige utan att de olika grupperingarna skulle tvingas kompromissa med sina grunder. Särskilt märktes åtminstone i inledningsskedet Oxfordgrupprörelsen och högkyrkligheten.

Genom att följa Vadstenamötenas utveckling och sätta dem i sitt sammanhang visar Andreas Wejderstam hur de återspeglar utvecklingen och förändringarna både i samhället och i Svenska kyrkan. Analyser av hur mötesarrangörerna agerade och organiserade mötena, vilka deltagarna var och vad mötena innehöll förmedlar en bild av det samtida svenska kyrkolivet och dess förändrade förutsättningar som framför allt innebar nya möjligheter för enskilda individer att påverka kyrkan.

Andreas Wejderstam:
Personlig och kyrklig förnyelse. Svenska kyrkan och Vadstenamötena 1943–1985
Teologiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 24 januari 2020