Dagens skandinaver härstammar inte från de människor som kom till Skandinavien efter den senaste istiden. Istället kan våra förfäder vara en grupp människor som invandrade senare, i samband med att jordbruket infördes. Det visar en ny studie i gränslandet mellan genetik och arkeologi, som gjorts av forskare vid bland annat Uppsala och Stockholms universitet och som publiceras i tidskriften Current Biology.

– De jägare-samlare som bodde i Skandinavien för mer än 4000 år sedan hade en annan genpool än den vi uppvisar idag, berättar Anders Götherström vid avdelningen för evolutionsbiologi, Uppsala universitet, som lett studien.

Studien är ett samarbete mellan flera forskargrupper från Sverige, Danmark och Storbritannien. Forskarna har använt DNA från stenålderslämningar för att undersöka om jordbruket spreds med immigranter eller om det var nya idéer som fick jägare-samlare att börja odla grödor och hålla djur.

– Det är mycket komplicerat att arbeta med DNA från mänskliga lämningar som är så gamla och att få fram data som vi litar på, berättar Helena Malmström vid avdelningen för evolutionsbiologi vid Uppsala universitet.

Hon tog fram de första stenålderssekvenserna redan för tre år sedan, men det har tagit lång tid för forskargruppen att försäkra sig om att det DNA man funnit verkligen är flera tusen år gammalt.

– Det här är en klassisk fråga inom arkeologin. Våra data visar att dagens skandinaver inte är direkta ättlingar till de jägare-samlar som bodde här under stenåldern. Detta måste tolkas som att det förekommit åtminstone någon form av migration till Skandinavien och att den troligen inleddes i samband med bondestenåldern. Just nu har vi emellertid svårt att säga exakt hur stor den var, säger Petra Molnar vid osteoarkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.