Sveriges handel med Tyskland före och under andra världskriget

Handeln mellan Tyskland och Sverige var intensiv före och under andra världskriget. När krigsslutet närmade sig och kraven på begränsningar i handeln ökade från de allierade, krympte utbytet snabbt och leveranserna försenades medvetet för att störa den tyska produktionen. I sin avhandling beskriver Peter Hedberg handelsavtalen; varför de skrevs och hur de förändrades under krigsåren.

Under mellankrigsårens ekonomiska kris inställde Tyskland alla betalningar till utlandet. På initiativ från Sverige, som var  fordringsägare, upprättades ett avtal mellan länderna som gav Tyskland ett regelmässigt exportöverskott. Detta användes bland annat till återuppbyggnad av Tyska riksbankens valutareserv.

Inledningsvis var avtalen ospecifika, men de utvecklades vartefter de tillämpades och efter krigsutbrottet, då riskerna ökade och transaktionskostnaderna steg, blev avtalen mycket detaljerade. Skyldigheter och rättigheter betonades i allt större utsträckning och avtalsbrott ledde till hot om ekonomiska sanktioner. Ett skifte i fokus i de svensk-tyska ekonomiska relationerna markerades, från svenska finansiella fordringar till handelsfrågor. Handelns betydelse blev större eftersom kriget förväntades leda till krympande varumarknader, vilket kunde skada den svenska ekonomin. I Peter Hedbergs avhandling
analyseras hanteringen av risker och transaktionskostnader i avtalen.

Avtalen gjorde att handeln upprätthölls under kriget, men när kriget intensifierades fick Tyskland allt svårare att klara sina åtaganden. Sveriges misstro mot den tyska ekonomin ledde till att man gradvis drogs sig ur avtalet. Svenska utrikes-departementet hade hållit både England och USA informerade om de svensk-tyska överenskommelserna vartefter de slöts. Det fanns både politiska och ekonomiska orsaker till detta. Sverige hade goda politiska och ekonomiska förbindelser med England, och man hade funnit det klokt att visa britterna att det svensk-tyska ekonomiska relationerna inte var ett ställningstagande
för Tyskland. Från engelskt håll uttrycktes förståelse, men den
amerikanska regeringen och den allmänna opinionen i USA var mer kritiska.

Det svensk-tyska utbytet krymptes snabbt efter sommaren 1944, när de allierades krav på begränsningar i det svensk-tyska utbytet trappades upp. Sverige accepterade kraven och infördes dem ensidigt. Dessutom försenades de svenska leveranserna till Tyskland medvetet i syfte att störa den tyska produktionen.

Peter Hedberg:
Handeln och betalningarna mellan Sverige och Tyskland 1934-1945. Den svensk-tyska clearingepoken i ett kontraktsekonomiskt perspektiv
Institutionen för ekonomisk historia, Uppsala universitet.
Disputation: 26 september 2003.
Opponent: fil.dr Birgit Karlsson, Ekonomisk-historiska institutionen, Göteborgs universitet.