Tidskriften Barnträdgården och barnträdgårdsrörelsens historia

Avhandlingen Barnträdgårdens didaktik behandlar en del av barnträdgårdsrörelsens historia och rör sig mellan ämnesområdena förskoledidaktik och utbildningshistoria. Med bildandet av Svenska Fröbelförbundets tidskrift Barnträdgården kunde kunskaper och idéer om barnträdgårdsrörelsens innehåll och verksamhet spridas till barnträdgårdsledarinnor i Sverige och övriga Norden.

I avhandlingen har tidskriften undersökts från första utgivningsåret 1918 och fram till 1945 med syftet att analysera det innehåll i tidskriften som tar upp hur material och arbetssätt i
barnträdgårdens verksamhet skulle användas och utformas. Avhandlingens teoretiska utgångspunkt är en historieberättande tolkande ansats och med tematiska närläsningar har innehållsanalyser genomförts som visar hur tidskriften balanserade variation, motsägelser och komplexitet i verksamhetens utveckling under perioden.

Avhandlingen utgör således ett bidrag till tidigare forskning om förskolans didaktik och dess utveckling, genom att analysera hur innehållet i tidskriften Barnträdgården förde fram talet om arbetssätt och material. Avhandlingen visar också att tidskriften hade ett 60-tal skribenter under perioden, alltså betydligt fler än de pionjärer som vanligtvis omnämns som betydelsefulla. Analysen av tidskriften visar att sysselsättningsmaterialet, det vill säga material som var avsett för barnen, samt hur arbetssättet skulle utformas, spelar en väsentligt större roll för verksamheten än vad som i nationell tidigare forskning har framkommit eller blivit belyst.

Internationell forskning har visat att med nya kunskaper om barns utveckling blev användningen av det fröbelska sysselsättningsmaterialet ifrågasatt. Dels för att det gav för lite frihet åt barnen om ledarinnan ansåg att materialet skulle användas på ett enda föreskrivet sätt och dels för att fröbelmaterialet hanterades slentrianmässigt. Olika grupperingar i USA och England uppstod kring frågan om Fröbels pedagogik: dels rörelser med förnyelse av pedagogiken på agendan och dels rörelser som ville bevara Fröbels metoder.

Detta avspeglades också i nordisk kontext, även om det inföll vid en senare tidpunkt än i den anglosaxiska världen, och avhandlingen visar att Friedrich Fröbels gåvor och sysselsättningar liksom miljöns utformning kritiskt granskades i tidskriften. Den kritiska synen på Fröbels pedagogik och filosofi som framkom i tidskriften kunde omförhandlas genom den österrikiska pedagogen Elsa Köhler som i början av 1930-talet introducerade teorier om barns utveckling och införde vetenskapligt tänkande i utbildningen för barnträdgårdsledarinnor. Svenska Fröbelförbundet hade redan från tidskriftens start 1918 betonat professionaliseringen av framtidens barnträdgårdsledarinnor. Detta fördjupades i tidskriften med inslag av andra yrkesgrupper med anknytning till barnträdgårdens område, vilket bland annat resulterade i att tidskriften kunde erbjuda fortbildning i barnpsykologi under 1940-talets första årtal.

Avhandlingen lyfter fram att förskoledidaktiken som ämne historiskt vilar på barnträdgårdens hundraåriga verksamhet och innehåll genom kontinuitet och förändring ur flera aspekter, då som nu. Fredricson lyfter i avhandlingen fram att talet om materialets utformning och användning har haft en avgörande betydelse för barns möjligheter att få uttrycka sig fritt och att frågan om denna frihet hänger samman med vilken grad av tillgång till materialet som barn skulle få i de dagliga verksamheterna. Material och arbetssätt hängde samman med hur miljön skulle utformas och avhandlingen visar att dessa frågor behandlades återkommande i tidskriften.

Utformningen av miljön via nya kunskaper om barn och genom nya synsätt på sig själva som ledarinnor blev en del av professionens utveckling och som har följt med som en väsentlig del av förskolläraryrkets fortsatta utveckling sedan dess. Genom Annelie Maria Fredricsons tolkningar kan nya tolkningar av samtiden ta form, vilket var ett intresse som från början styrde in henne på avhandlingens frågeställningar.

Annelie Maria Fredricson:
Barnträdgårdens didaktik. Kontinuitet och förändring i talet om material och arbetssätt i tidskriften Barnträdgården 1918–1945
Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 18 september 2020