Upplysningsidéer vid Härnösands gymnasium under 1700-talet

I avhandlingen Upplysningens ljus i Norrland undersöks förekomsten av upplysningsidéer i mellersta Norrland under 1700-talet, med fokus lagd på fyra kunskapsaktörer: en biskop och tre lektorer vid gymnasiet i Härnösand.

Det metodologiska tillvägagångssättet är en textanalys av relevanta texter och skrifter av de utvalda personerna, kompletterat med ett kontextuellt perspektiv. Upplysning analyseras med hjälp av en tematisk definition bestående av åtta olika komponenter; förnuftstro, erfarenhetsbaserad vetenskap, kunskapsspridning, humanitet, medborgerliga fri- och rättigheter, samhälleliga reformer, religiös tolerans och förnuftsreligion samt nytta och dygd. Därutöver tillämpas ett kunskapshistoriskt betraktelsesätt för att analysera kunskapscirkulationen hos de valda aktörerna som producenter och förmedlare av kunskap i en löst sammanhållen och samarbetande grupp.

Ett centrum för lärdomskulturen i Norrland var Härnösands gymnasium, som var Norrlands enda högre läroanstalt, norr om Gävle, under 200 år mellan 1650 och 1850. Lektorerna Magnus Stridsberg (1696–1772), Nils Gissler (1715–1771) och Pehr Hellzén (1744–1811), verkade alla under 1700-talet med att sprida upplysningsidéer genom både skrift och praktisk handling. Samtida med dessa var Olof Kiörning (1704–1778), som var biskop 1746–1778 och tillika eforus eller tillsyningsman för gymnasiet. Med sitt intresse för att utveckla näringarna och själv påverkad av upplysningsidéer bidrog han till att kyrkan tog aktiv del i den samhälleliga och ekonomiska utvecklingen.

Den förste lektorn, Magnus Stridsberg, skapade förbättrade metoder för åkerbruket med jordblandning, gödselproduktion och plantskolor. Han arbetade empiriskt och med egna experiment. Han har främst blivit ihågkommen för sin tröskmaskin som kom till allmänt bruk i mellersta Norrland under andra hälften av 1700-talet.

Nils Gissler var Norrlands förste provinsialläkare och introducerade ett nytt och vetenskapligt synsätt på den praktiska medicinen i regionen. Han var ledamot av Vetenskapsakademien och skrev många vetenskapliga artiklar och har i modern tid fått internationellt vetenskapligt erkännande för upptäckten av den inverterade barometereffekten. Han lade grunden för en infrastruktur av hälso- och sjukvården i provinsen.

Pehr Hellzén var en förindustriell entreprenör inom sågverks- och varvsindustrin i mellersta Norrland och grundade varvet och rederiet Wifstavarf 1798. Hellzén höll dessutom ett viktigt invigningstal vid invigningen av den nya gymnasiebyggnaden 1791: ”Om upplysningens verkan på människors och samhällens sällhet”, som kom ut i tryck 1794. Hellzén beskriver upplysningen som det övergripande syftet med undervisningen på gymnasiet och som en drivkraft för vetenskaplig och ekonomisk utveckling inom regionen.

Resultatet av undersökningen visar på att den tematiska definitionens egenskaper, förnuftstro, erfarenhetsbaserad vetenskap, kunskapsspridning samt nytta och dygd, i hög grad kan påträffas hos dessa aktörer, i mindre grad humanitet, samhällsreformer och religiös tolerans och förnuftsreligion uppfyllda, samt i liten grad medborgerliga fri- och rättigheter.

En sammanfattande beteckning på det komplex av upplysningsidéer som aktualiseras i avhandlingen kan beskrivas som en utilistisk upplysning på kristen grund eller en kristen upplysning med upplysningsdrag. Den stod på evangelisk luthersk grund, uppfattade nyttans betydelse i en bredare bemärkelse än enbart som ekonomisk nytta och omfattade flera centrala upplysningsidéer.

Mats Barrdunge:
Upplysningens ljus i Norrland. Om fyra aktörer vid Härnösands gymnasium under 1700-talet
Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet
Disputation: 26 april 2024