I dag har vi svårt att tro att våra svenska städer skulle kunna genomgå en "stadssanering" på samma sätt som skedde under den allra värsta rivningshysterin på 1950- och 1960-talen.

Tvärtom ser vi hur de historiska stadskärnorna blir alltmer attraktiva för både etableringar och boende. För mig går bevarande och stadsförnyelse hand i hand – för vad vore t.ex. centrala Göteborg i dag utan Haga, Vasasta´n eller kvarteren innanför Vallgraven? Här har ju inte minst förnyelsen av Vallgatan fungerat som en mycket viktig katalysator för den levande innerstad med attraktiva kontorsmiljöer, butiker och caféer, som vi i dag kan se.

ROT-avdraget – för reparation, ombyggnad och tillbyggnad – har återuppstått, och fördelen denna gång är att det gäller arbetskostnaden och inte byte av byggnadsmaterial och byggnadsdelar. För visst är det så att du föredrar originaldetaljerna framför något nytt och anonymt?

Men vad finns det för ekonomiska incitament till förvaltning och utveckling av våra unika historiska stadskärnor? I New York har det t.ex. utarbetats så kallade Business Improvement Districts (BID). Detta har skett i en form av samarbete mellan fastighetsägare och näringsidkare i samförstånd med stadens myndigheter.

Ett BID kan utvecklas om 51 % av ett områdes fastighetsägare beslutar sig för att gå samman. Då tas en avgift ut som går direkt till upprustning och renhållning av den fysiska gatu- och närmiljön. I gengäld får ägarna till fastigheterna sänkt fastighetskatt i området. De olika distrikten får själva utforma sina stadgar och regler, som därefter granskas av staden.

Vissa BID:s satsar särskilt mycket på estetiska värden som upprustning av miljön och införande av speciella kriterier för utformningen av gatubelysning, parkbänkar, soptunnor etc. Andra satsar på att anlita arkitekter, bebyggelseantikvarier och designers som hjälper fastighetsägare och butiksinnehavare med restaureringar, ombyggnader, inredning och utsmyckning. Ett nytänkande kring estetiska och praktiska frågor av detta slag, med delvis nya kompetenser, arbetsuppgifter och arbetsformer, skulle kanske kunna vara fruktbärande även för svenska stadsmiljöer? Alltså: ett slags ROT-avdrag för förvaltningen och utvecklingen av hela stadsmiljöer.