Vadstena och Skänninge var dynamiska småstäder
Den äldre svenska småstaden var mer dynamisk och livaktig än man tidigare trott. Det visar en avhandling från Linköpings universitet som undersökt livet i Vadstena och Skänninge i mitten av 1600-talet.
Det medeltida livet i både Skänninge och Vadstena har tidigare undersökts ingående, men efter 1500-talet har forskningen inte visat de bägge städerna något intresse. De uppfattades som stora bondbyar, om än med stadsprivilegier, men torftiga och misslyckade.
Men Claes Westling kommer i sin avhandling fram till att de bägge städerna hade en större och mer sammansatt befolkning, med fler hantverkare och köpmän än man tidigare har trott. Invånarnas kontaktfält omfattade många av den tidens viktiga mellansvenska städer, som Stockholm, Göteborg, Norrköping och Jönköping. Även kontakterna mellan Skänninge och Vadstena var livliga.
– Historiker utgår ofta från centralmaktens perspektiv, menar Claes Westling. Men med ett lokalt perspektiv blir bilden av stadslivet i små städer som Skänninge och Vadstena en annan.
Vid mitten av 1600-talet hade stadsförvaltningen, länsstyrelserna och hovrätterna tagit fastare form. Det gör att det finns lokalt arkivmaterial att ta del av långt innan befolkningsstatistiken kom 1749. För att undersöka befolkningens storlek och sociala sammansättning harr Claes Westling har studerat brevväxling, domböcker och kyrkans folkbokföring för att komplettera uppgifter från mantalslängderna.
– Mantalslängderna gjorde inte anspråk på att täcka in hela befolkningen, säger Claes Westling. Man vet inte hur många som saknas, men genom att anlita flera andra källor får jag fram en annan bild än den som enbart mantalslängderna ger.
Liksom i de flesta stora städer på 1600-talet fanns det inslag av jordbruk även i Skänninge och Vadstena, men det innebär inte att de var utpräglade jordbrukssamhällen som man tidigare trott. I Vadstena fanns många hantverkare och det statliga inflytandet var viktigt med ett stort antal människor knutna till slottet, hospitalet och krigsmanshuset. De allra flesta skänningeborna var borgare och många av dem var hantverkare.
Enligt Claes Westlings uppgifter hade Vadstena 1208 och Skänninge 549 invånare år 1650. Det är betydligt fler än de 521 respektive 326 invånare som tidigare forskning kommit fram till. Antalet hantverkare var enligt Claes Westling 77 i Vadstena och 21 i Skänninge.
Claes Westling:
Småstadens dynamik. Skänninges och Vadstenas befolkning och kontaktfält ca 1630–1660
Institutionen för Tema, Linköpings universitet
Disputation: 24 januari 2003
Opponent: fil. dr Björn Asker, Uppsala universitet