Vår kyrka, vems kyrka?

Att kyrkan i Sverige fått beteckningen Svenska kyrkan och kommit att uppfattas som ”vår kyrka” kan ledas tillbaka till 1900-talets första decennier när kyrkans företrädare knöt samman den nya nationalstaten med det gamla enhetssamhällets kyrka. Det visar Kjell Blückert i sin avhandling om kyrka och nation.

När Svenska kyrkans företrädare framträder internationellt, framställs de ofta i medierna som ”vår kyrkas” företrädare. När ärkebiskop K. G. Hammar förra året träffade påven, beskrevs händelsen av svenska journalister som ”vår ärkebiskop besöker påven”. Med bestämningen ”vår” inkluderas alla lyssnare och läsare, men har nationalstaten Sverige en kyrka och en ärkebiskop? Måste man alltså vara medlem i Svenska kyrkan för att vara svensk på riktigt?

Kjell Blückert ger i sin avhandling indirekt svar på sådana frågor. Han har fört samman två  forskningsfält, som hittills varit relativt oberoende av varandra, nämligen studier om nationalism och ecklesiologi, dvs. läran om kyrkan. Förutom teoribildningar kring nationalism och religionens funktion, analyserar Kjell Blückert den kyrkliga situationen under de första decennierna på 1900-talet, främst utifrån texter skrivna från Svenska kyrkans horisont. Vidare har Kjell Blückert studerat hymner, föredrag och predikningar av bland andra ärkebiskopen Nathan Söderblom.

När Svenska kyrkan skall skriva sin historia knyts nations- och kyrkobegreppen intimt samman. Det kommer exempelvis till uttryck i J. A. Eklunds populära storverk Andelivet i Sveriges kyrka – Svenska kyrkans svar på Carl Grimberg och hans Svenska folkets underbara öden. De symboler, bilder, riter och andra uttrycksmedel som används i de nationalistiska rörelserna har i stor utsträckning varit religiösa. I den svenska lutherska statskyrkan assimilerades å andra sidan den nationalistiska ideologin tidigt. Men inte bara där utan i så gott som alla andra religiösa och icke-religiösa rörelser i frikyrkorna och katolska kyrkan, inom socialdemokratin och folkrörelserna.

Nationalismen var i första halvan av 1900-talet uttryckligen en överideologi – kan jämföras med demokrati idag – i vilken alla ideologier och konfessioner inordnade sig. Genom att identifiera det svenska folket som ett Guds folk sökte Svenska kyrkans företrädare knyta samman den nya icke-religiösa liberaldemokratiska nationalstaten med den gamla tanken på folkets religiösa enhet. Lösenordet blev ”Sveriges folk, ett Guds folk” som skulle förverkligas i de två rummen folkhem och folkkyrka. Här integrerades småningom nationalismen och blev en osynlig del av Svenska kyrkans självförståelse.

Kjell Blückert:
The Church as Nation. A Study in Ecclesiology and Nationhood
Teologiska institutionen, Uppsala universitet
Disputation: 18 maj 2000
Fakultetsopponent: professor Ola Tjørhom, Centre des Études ‘cuménique, Strasbourg