Vasamuseet rekonstruerar kläder från 1600-talet

Anna Silwerulv visar dräktfynd från Vasa. Textilfragment. Foto: Catrin Rising/Vasamuseet

Ett projekt kring hur vanligt folk klädde sig under det tidiga 1600-talet drivs på Vasamuseet och kommer att ge ny kunskap både om hur kläderna såg ut och hur de tillverkats. Museet har sökt och fått beviljat 576 000 kronor i år från Riksantikvarieämbetet för att kunna undersöka hur kläderna på skeppet Vasa från 1628 såg ut och hur de tillverkats.

– Samlingen består till allra största delen av fragment, men de finns även några få välbevarade hela plagg, framför allt tröjor, byxor och hattar. I det här projektet analyserar vi textilfragmenten för att förstå vad de har varit för något, säger Anna Silwerulv som är textil- och dräkthistoriker och arbetar på Vasamuseet med forskning kring de kläder och skor som hittades på skeppet när det bärgades 1961.

Fragmenten har noggrant dokumenterats. Dokumentationen har visat att samlingen omfattar ett brett utbud av plagg och avslöjar flera oväntade detaljer. För att förstå hur folk klädde sig måste fragmenten pusslas ihop till klädesplagg. Nu inleds därför en ny fas som innebär att tusentals enskilda textil- och läderfragmenten genom rekonstruktionsanalyser och mönsterritningar paras ihop till dräkter och plagg, som i sin tur kan undersökas vidare.

– I det här arbetet undersöker vi bland annat plaggens tillskärning, sömnad och textiliernas kvaliteter. Det material som klarat sig bäst är ull, det vi hittar väldigt lite av är textilier av växtfiber, som lin eller hampa. Målet är att vi ska kunna rekonstruera hur ett trettiotal olika klädesplagg har sett ut och tillverkats, säger Anna Silwerulv.

I samlingarna finns nära 12 000 fragment från kläder och skor, närmare bestämt 5 600 fragment av textil och 6 300 fragment av läder. Samlingen är unik i sitt slag och kan berätta om de personer som följde Vasa till botten år 1628, men även ge nya kunskaper om hur samhället såg ut vid den tiden.

– I projektet ingår även att analysera fyndkontexten och sätta kläder och skor i relation till de fynd av mänskliga kvarlevor och personliga tillhörigheter som fanns ombord. På så sätt får vi kunskap om hur kläderna burits, vem som burit dem och vilka andra föremål som personen ägde. Det ger nya möjligheter att ta reda på mer om människorna som befann sig ombord, något vi vet mycket lite om idag, säger Anna Silwerulv. Hon fortsätter:

– I en pilotstudie vi gjorde under 2020 visade det sig att något man tidigare trott vara ett par byxor faktiskt var en kjol. Något annat som förvånat mig är den höga kvalitén på många av tygerna, vilket gör att man vill ta reda på mer om hur mycket som faktiskt är köpetyger och inte hemvävt.

Det bevarade dräktmaterialet i samlingen kommer från den utskrivna besättningen som bestod av bönder och fiskare från kustregionerna i Sverige och Finland, samt de gäster som fanns ombord när Vasa sjönk. Eftersom det inte fanns någon adel ombord och flottan inte försåg sitt manskap med uniformer, innebär detta att dräkterna uteslutande kommer från de bredare samhällsskikten. Bevarade kläder av det här slaget är sällsynta, eftersom textilierna återbrukades tills det inte fanns något kvar.

(2021-02-01)

Se även Forskning om kläder och skor från skeppet Vasa (2019-11-22)