Vrak från 1500-talet funnet vid Kungsträdgården i Stockholm
Arkeologerna Daniel Matsenius och Philip Tonemar undersöker vraket. Foto: Arkeologikonsult
Under sommaren har arkeologer från Arkeologikonsult undersökt ett skeppsvrak som efter analys av årsringarna i virket kunnat dateras till 1590-tal. Det var ett stort skepp, över 30 meter långt. Undersökningen gjordes på uppdrag av Länsstyrelsen i Stockholm då Riksbankens Jubileumsfonds fastighet vid Kungsträdgården skulle grundförstärkas.
Långt in i modern tid var området öster om Kungsträdgården mer eller mindre vattenfyllt. Först i mitten på 1800-talet hade platsen för Berzelii park torrlagts. Skeppet har antagligen övergetts och lämnats i strandkanten i början av 1600-talet och sedan täckts med sopor från boende i området.
– Vi har hittat allt från mynt och pipor till keramik och glas men även en liten spelkula i lera, möjligen tappad av ett barn som lekt i vraket under tidigt 1600-tal, säger arkeolog Philip Tonemar.
Baserat på virkets härkomst och dateringar samt skeppets storlek och konstruktion kan man sluta sig till att det bör vara ett av kronans skepp byggt i Hälsingland. Då finns det egentligen bara ett känt alternativ – skeppet Samson. Marinarkeologer från VRAK – museum of wrecks har hjälpt till med analysen och identifieringen av skeppet.
– Skeppet är ett unikt exempel på hur man byggde en slags hybridskepp i en brytningstid mellan den äldre skeppsbyggnadskonsten och den nya som skulle komma strax efter Samson. Detaljer visar att man inspirerats av större örlogsskepp som Mars och Elefanten men som vi aldrig sett på vrak här i Stockholm. Det är också en länk mellan de stora örlogsskeppen och flottan som vi inte känt till så mycket om. Riktigt spännande fynd, säger marinarkeolog Jim Hansson ifrån VRAK.
Skeppet var byggt i furu och hade en totallängd på över 30 meter. Samson beställdes av hertig Karl år 1598 och tillverkades av Anders Pedersson i Enånger. Det kunde bestyckas med upp till 20 kanoner men användes främst som ett lastfartyg. Ett furuskepp hade dock inte särskilt lång livslängd och Samson försvinner ur arkiven redan efter 1607.
Skeppet har sedan blivit uttjänt och lämnats för att bli en del av de massiva utfyllnader som skett i den så kallade Ladugårdslandsviken, som Nybroviken i dag är en rest av. Under mitten på 1600-talet har vraket och stranden sedan täckts med stora mängder grus. Gator skulle breddas och regleras utifrån ett förutbestämt mönster. Det innebar att flertalet hus behövde rivas eller flyttas. I kvarteret Styrpinnen, där skeppet återfanns, har allt ifrån stenhuggare, garvare och hovbagare till major, fältmarskalk och borgmästare ägt fastigheter. Arkeologerna har kunnat följa två bebyggelsefaser – en under 1600-talet och en under 1700-talet. Den nuvarande byggnaden uppfördes 1853 och var bland annat plats för ett av Sveriges första vaxkabinett mellan åren 1889–1924, Svenska panoptikon.
I dag ägs fastigheten av Riksbankens Jubileumsfond som också bekostat undersökningen.
– De arkeologiska fynden vittnar om ett Stockholm i ständig förändring. Jubileumsfonden finansierar ju både arkeologisk och historisk forskning, så vi har följt utgrävningen under vårt eget hus med stort intresse, säger Marika Hedin, vd för Riksbankens Jubileumsfond. Som tidigare chef för Vasamuseet är jag förstås extra intresserad av skeppsvrak.
Vraket har dokumenterats och 3D-fotograferats. En rapport över undersökningen kommer från Arkeologikonsult inom kort.
(2019-12-17)
