Ravensbrückarkivet blir tillgängligt för alla

Den 20 oktober öppnar en webbportal som gör Ravensbrückarkivet fritt tillgängligt för allmänhet och forskare. I arkivet finns upplevelser och lidanden från de som överlevde nazisternas koncentrationsläger dokumenterade för eftervärlden i ett världsunikt arkiv vid universitetsbiblioteket i Lund.

Ravensbrück, strax norr om Berlin, var under andra världskriget ett koncentrationsläger främst för kvinnor och barn. Under krigsåren fördes drygt 130 000 fångar till Ravensbrück. 1945 återstod endast mellan 15 000 och 30 000 överlevande. Våren 1945 räddade Röda korset med hjälp av Folke Bernadottes Vita Bussar omkring 20 000 som kom till Sverige och Danmark.

I Lund beslutade sig en arbetsgrupp med Zygmunt Łakocińskis och Sture Bohlin i spetsen för att dokumentera de före detta lägerfångarnas upplevelser. Arkivet består bland annat av fotografier, anteckningsböcker, personliga ägodelar och namnlistor från lägret, men framför allt av 500 djupintervjuer med de överlevande som gjordes under månaderna efter att de kommit till Sverige. De flesta kom från Ravensbrück, men många hade också suttit i andra koncentrationsläger.

– Alla intervjuer och en hel del annat material finns nu tillgängligt via nätet. Samtidigt pågår ett projekt att översätta intervjuerna – som är skrivna på polska – till engelska. En del av dessa är klara och finns också i arkivet på webben, säger Håkan Håkansson, ledare för projektet vid Universitetsbiblioteket, och berättar att det digitaliserade arkivet totalt består av nästan 10 000 sidor.

Arkivet var förseglat i 50 år, men öppnades 1995. Eftersom det består av mestadels handskrivet material har det varit svåröverskådligt, men i samband med digitaliseringen har uppgifter som namn och geografisk plats taggats, så nu blir det sökbart på ett helt annat sätt.

– Det är ett helt unikt arkiv, eftersom de gjordes på ett vetenskapligt sätt väldigt nära i tid efter att de överlevande kommit till Sverige. Det är många olika och väldigt gripande historier, berättar Håkan Håkansson.

Här finns också mycket som visar på de fångarnas stora mod och uppfinningsrikedom. De tillverkade skolböcker av fångkläder och det finns detaljerade kartor och beskrivningar av hur lägret såg ut, liksom en hel del dokument från SS som fångarna lyckats gömma undan. Här finns också ett till synes vanligt brev som en fånge skickade till sina släktningar.

– Men på kuvertet hade det skrivits ett hemligt meddelande med urin. Det gick att läsa först när det hettades upp. Flera sådana brev skickades från lägret av en grupp kvinnor, vissa av breven berättade om de medicinska experimenten som kvinnorna utsattes för, medan det här berättar om ett flyktförsök kvinnorna planerade, berättar Håkan Håkansson.

Intresset för arkivet har länge varit stort – från forskare, men inte minst från släktingar till personer som suttit i koncentrationsläger. Tidigare har det varit svårt att få fram information, men nu kan intresserade från hela världen söka bland dokumenten och ladda ner högupplösta bilder.

Projektet kallas Witnessing genocide. Experiences of nazi concentration camps, och webbportalen med det digitala arkivet kommer att finnas tillgänglig på Universitetsbibliotekets hemsida från och med 20 oktober: www.ub.lu.se

(2017-10-17)