1500-talets vidunderliga lutherdom

Kometer, norrsken, jordbävningar, drakar, missbildningar och andra märkligheter – ofta uppfattades de som så kallade järtecken som varslade om kommande olyckor.

I sin 400 sidor långa bok från 1500-talets andra hälft beskriver kyrkoherden Joen Petri Klint i ord och bild dessa bisarra tecken, deras uppkomst och betydelser. Han försöker finna sambandet mellan dem och efterföljande händelser – såsom Johan III:s död och slaget vid Stångebro. Intresset för järtecken delade Klint med sin omvärld, inte minst med det lutherska prästerskapet i Europa. Naturfenomen betraktades av de flesta som en reaktion från Gud på människornas synder – i värsta fall ett tecken på den annalkande apokalypsen.

I boken Järtecken analyserar historikern Sofia Gustafsson Klints tidigare förbisedda järteckenbok i ljuset av tidens lutherska föreställningsvärld. Varför skrev Klint boken och hur typiska var berättelserna i boken för sin tid?

Sofia Gustafsson är historiker och universitetslektor på Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur vid Linköpings universitet. Hon disputerade 2006 med avhandlingen Svenska städer i medeltidens Europa. En komparativ studie av stadsorganisation och politisk kultur. Hon har därefter forskat vidare kring medeltida handel och lagar, men även om 1500-talets föreställningsvärld. Järtecken är ett resultat av ett flerårigt forskningsprojekt om Joen Petri Klints järteckenbok.

Sofia Gustafsson:
Järtecken. Joen Petri Klint och 1500-talets vidunderliga lutherdom
Nordic Academic Press
Utkom 2018