1700-talets manliga känslor under luppen

1700-talet har kallats känslans århundrade. Många är nyfikna på detta århundradets känslosamma vänskap mellan män.

– Språkbruket mellan vänner var passionerat och inkluderade referenser till kyssar och kramar, säger Ina Lindblom, som undersökt vilken roll känslor spelade i publicisten Carl Christoffer Gjörwells liv.

I en avhandling vid Umeå universitet undersöker Ina Lindblom vilken roll känslor spelade i publicisten Carl Christoffer Gjörwell (1731–1811) familjeliv och sociala liv, delvis med fokus på hans vänskapsrelationer.

1700-talet har kallats känslans århundrade och publicisten Carl Christoffer Gjörwell har betraktats som en typisk representant för den slags känslosamhet som värderades högt under detta sekel. Gjörwell har även betraktats som en representant för 1700-talets så kallade vänskapskult. Vänskapskulten innebar att vänskap som relationsform hyllades samtidigt som vänskapsrelationer kom att likna romantiska relationer.

– Språkbruket mellan vänner var passionerat och inkluderade referenser till kyssar och kramar. Den passionerade vänskap som kunde förekomma mellan män har debatterats inom nutida forskning. Ska den betraktas som uttryck för en slags manlighet där en sådan typ av intimitet utgjorde en naturlig del eller var dessa relationer i själva verket homoerotiska, säger Ina Lindblom.

Den mycket omfattande brevsamling som Gjörwell bevarade till eftervärlden utgör studiens källmaterial. Den visar att fastän Gjörwells sätt att beskriva sina relationer till manliga vänner kan förefalla homoerotiskt för en modern läsare, tycks det inte ha uppfattats så i hans samtid.

– I en jämförelse mellan familje- och vänskapsbrev kan man se att det passionerade fysiska uttryckssätt som förekom mellan vänner även förekom generellt inom Gjörwells familj där man till exempel beskriver hur man översköljer varandra med kyssar. Generellt sett tycks normer för hälsning och beröring skilja sig avsevärt från nutida normer, då Gjörwells dotter till exempel glättigt beskriver hur hon blir kysst och klappad på rumpan av sin svärfar.

Detta visar på vikten av att den manliga vänskapen ses i sitt samtida sammanhang. För sitt känslosamma sätt att uttrycka sig har Gjörwell, tillsammans med andra män från denna period, betraktats som omanlig inom forskning från 1800-talet fram till nutid. I denna avhandling visas hur Gjörwell själv inte alls uppfattar sig som sådan, utan istället betraktar sig som både fysiskt och psykiskt stark och i förlängningen manlig.

– Liksom tidigare forskning betonat visar denna avhandling således hur ett betydligt mer känslohämmat manlighetsideal växte fram under 1800-talet enligt vilket 1700-talets mer känslosamma män betraktas som feminina. Och tvärtemot eftervärldens syn på honom utgör Gjörwell en ganska auktoritär figur inom sin familj och vänskapskrets som försöker att styra hur personer runt omkring honom uttrycker sina känslor.

– Makt är således nära sammankopplat med känslor och detta är en aspekt som känsloforskning borde ta i beaktning i större utsträckning.

Ina Lindblom:
Känslans patriark. Sensibilitet och känslopraktiker i Carl Christoffer Gjörwells familj och vänskapskrets, ca 1790–1810
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 8 december 2017