Nu finns Region Skånes stora medicinhistoriska samling tillgänglig på nätet via en databas. Vem som helst kan nu ta del av alla de föremål som inte är utställda. Förhoppningen är att den nya databasen leder till att samlingen används mer av forskare, som nu snabbt kan söka efter intressanta medicinhistoriska föremål.
Glasflaska från omkring 1880 innehållande en substans kallad ”röd elektricitet”.
Foto: Kulturen. |
Detta är den största medicinhistoriska föremålssamlingen i Norden som finns tillgänglig på internet. I nuläget innehåller databasen 30 000 poster. Det är en spännande samling som säger mycket om hur förutsättningarna för sjukvård har förändrats över tid. Den innehåller allt från kirurgiska instrument och tveksamma kvacksalveriapparater till den patientskapade konst som producerades vid de stora psykiatriska institutionerna i Skåne.
Här kan man till exempel hitta en trampborrmaskin för tandläkare från sent 1800-tal, en högfrekvensapparat som genom elektricitet skulle bota olika åkommor, och en nattvaktsklocka från mentalsjukhuset Sankt Lars i Lund. Inte bara patienterna på Sankt Lars Sjukhus övervakades utan även personalen, som varje kvart skulle skriva i sitt namn i luckan av den låsta roterande trumman för att visa att man inte sovit på arbetstid.
Ett par s.k. hörglasögon från 1969.
Foto: Viveca Ohlsson/Kulturen. |
– Att samlingen nu läggs ut på nätet innebär ytterligare en kontaktyta utåt för oss, så vi kan fortsätta samla in såväl föremål som berättelser, säger Mats Engström som är intendent på Kulturen i Lund.
Region Skånes medicinhistoriska samling var tidigare utspridd på olika platser. Från och med 2012 är den samlad i ett magasin i Lund. Kulturen har ordnat upp och systematiserat samlingen och har sedan hösten 2013 uppdraget att förvalta den. Själva registreringen i databasen har gjorts av Regis, som drivs av Kulturen i Lund, Malmö Museer och Regionmuseet i Kristianstad, och hela arbetet har finansierats av Region Skåne.
Genom att samlingen nu är så väl ordnad och lättillgänglig blir utlåningen av föremål till forskare mer professionell, och därigenom troligen till större nytta för forskningen. Det kan också leda till att det kommer fram mer information om de olika föremålen, som då också kan föras in i databasen.
Databasen via Kulturens hemsida.
