Ärvda siffror och nya källor till Sveriges folkmängd 1571

Hur många människor levde i Sverige under 1570-talet? Trots årtiondets unika källor skiljer det en kvarts miljon människor mellan de två konkurrerande uppfattningar som i dag dominerar forskningsläget. Den ena modellen, den ekonomiskhistoriska, bygger på vad som ansetts vara en ”rimlig” tillväxttakt i förindustriella samhällen. Den andra modellen, den historisk-demografiska, utgår istället från de bevarade källorna för att beräkna antalet människor.

I skriften Ärvda siffror och nya källor till Sveriges folkmängd 1571 visas att en betydande del av skillnaden mellan de konkurrerande modellerna beror på att den senare kraftigt underskattat antalet unga män i befolkningen. Detta beror i sin tur på att sifferuppgifter som publicerades redan på 1870-talet har ärvts från historiker till historiker ända fram till i dag.

För att underlätta framtida beräkningar av folkmängden i 1500-talets Sverige undersöks i denna skrift på nytt alla kända källor, liksom tidigare okända uppgifter och alternativa källserier. Som bilagor ingår omfattande sammanställningar av antalet unga män i Sverige (och Finland), av alla dessa legodrängar, tröskare, fäbaggar och oxgossar som levde och arbetade i böndernas hushåll.

Martin Andersson disputerade i historia vid Södertörns högskola på avhandlingen Migration i 1600-talets Sverige. Älvsborgs lösen 1613–1618. Andersson är verksam som postdoktor vid Avdelningen för agrarhistoria på Sveriges lantbruksuniversitet där han forskar om legofolk – drängar och pigor – i medeltidens och 1500-talets Sverige.

Martin Andersson:
Ärvda siffror och nya källor till Sveriges folkmängd 1571
Sveriges lantbruksuniversitet
Utkom 2020

Skriften kan laddas ned kostnadsfritt från Sveriges lantbruksuniversitets bibliotek.