Arvsrätt till kronan minskade risken för krig och politisk instabilitet

"Gustav Vasa tar avsked av ständerna", målning av Johan Gustaf Sandberg (1833), Uppsala domkyrka.

“Gustav Vasa tar avsked av ständerna”, målning av Johan Gustaf Sandberg (1833), Uppsala domkyrka.

Införandet av arvsmonarki i Europa bidrog till att minska risken för inbördeskrig i samband med överlämnandet av makten. Det visar en studie från Göteborgs universitet som undersökt historiska successioner mellan åren 1000 och 1800.

− Ingen ledare kan regera för evigt, och sättet makten överlämnades på hade stora konsekvenser för den politiska stabiliteten, säger statsvetare Andrej Kokkonen, en av studiens författare.

Tillsammans med kollegan Anders Sundell har han studerat historiska successioner i 28 europeiska stater mellan år 1000 och 1800.

− Demokratier kännetecknas av regelbundna och fredliga maktskiften. Men i diktaturer, där makten centraliserades till en person, var det svårt att upprätta trovärdiga institutioner som reglerade successionen. Ofta uppstod därför ett maktvakuum när ledaren dog, vilket i värsta fall kunde leda till inbördeskrig, säger Anders Sundell.

Resultaten, som bygger på statistiska analyser, visar att införandet av arvsmonarki med primogenitur, alltså ordningen att den förstfödde sonen ärver tronen, bidrog till att förebygga inbördeskrig i samband med successioner.

− Arvsmonarki gav förutsägbarhet, vilket gjorde det lättare för olika fraktioner i regimen att undvika konflikt. Kungaval, vilket vi hade i Sverige före Gustav Vasa, gav inte samma stabilitet. Vi ser i datan att inbördeskrig och uppror oftare bröt ut när monarker dog i den typen av stater. Ett typexempel är det polska tronföljdskriget på 1700-talet, som dessutom drog in andra stater. Nackdelen med arvsmonarki var förstås att den som ärvde kronan kunde vara helt olämplig som härskare, säger Andrej Kokkonen.

Trots att undersökningen handlar om historiska skeenden menar forskarna att det kan finnas viktiga nutida paralleller. Diktatorer som inte utser efterträdare kan riskera att underminera stabiliteten.

− I Kina har president Xi Jinping nyligen avskaffat gränserna för hur länge han kan sitta vid makten. Det stärker honom på kort sikt, men gör att maktöverlämnandet, när det väl måste ske, kan bli mer osäkert. Och i Ryssland, där Vladimir Putin undanröjt alla utmanare, ökar nervositeten alltmer för vad som ska hända när han en dag drar sig tillbaka, säger Anders Sundell.

(2019-09-12)