Att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige

1900-talet sägs ibland vara familjejordbrukets århundrade. Trots att landsbygden förändrades i grunden framställs ofta själva bondefamiljen – bestående av man, hustru och barn – som intakt. Alla jordbruk drevs dock inte av familjer av den traditionella sorten. Ett alternativ var att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta. Men hur vanliga var sådana syskonjordbruk? Hur fungerade de och vilka var motiven bakom syskonens levnadsval?

Med hjälp av hushållsanalyser, statliga utredningar och intervjuer tecknar historikern Martin Dackling i Istället för äktenskap för första gången historien om syskonjordbruken. Han visar att de varken var ovanliga eller utgjorde kvarlevor från ett äldre bondesamhälle. Från att tidigare knappt ha existerat blev det från slutet av 1800-talet allt vanligare att bröder och systrar drev gårdar ihop och syskonjordbruk fortsatte vara ett vanligt inslag på svensk landsbygd fram till 1900–talets slut. Dacklings undersökning spänner över mer än 120 år och bidrar med nya perspektiv på det gångna seklets landsbygdshistoria.

Martin Dackling är historiker vid Göteborgs universitet. Hans forskning har huvudsakligen haft fokus på samhällsförändringar under 1800–och 1900–talen, särskilt rörande egendom, arv och hushåll. Avhandlingen Släktgårdens uppkomst. Jord och marknad i Skaraborg 1845–1945 handlade om förändrade relationer mellan släkt och jord

Martin Dackling:
Istället för äktenskap. Att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige
Nordic Academic Press
Utkom 2018