I sin doktorsavhandling har ekonomhistorikern Malin Nilsson studerat kvinnors val och möjligheter på arbetsmarknaden under det tidiga 1900-talet genom att fokusera på hemindustriarbeterskor. Hemindustriarbete är betald industriell produktion i människors hem. Det var vanligt under Sveriges industrialisering och det är vanligt i industrialiserande länder idag. Då som nu var och är en majoritet av dessa arbetare kvinnor.

Det huvudsakliga källmaterial till studien är ett urval av drygt 5000 intervjuer som gjordes med individuella hemindustriarbetare 1912.

– Generellt skulle jag säga att avhandlingen har två stora förtjänster, berättar Malin Nilsson. Det första är att den synliggör arbetet av en historiskt stor och viktig grupp på arbetsmarknaden under Sveriges industrialisering. Trots att hemindustriarbeterskorna utgjorde minst en tredjedel av alla kvinnliga industriarbetare under sent 1800, tidigt 1900-tal har de inte varit inkluderade i officiell statistik eller uppmärksammade i tidigare historisk forskning.

– Mina resultat visar att hemindustriarbeterskorna var en stor och heterogen grupp, den innefattade både gifta och ogifta kvinnor, och även många medelålders kvinnor. Tidigare forskning framhåller ofta att förutom manliga arbetare så bestod arbetskraften under Sveriges industrialisering av unga, ogifta kvinnor. Men mina resultat visar att även äldre och gifta kvinnor utgjorde en del av arbetskraften, vilket tidigare förbisetts.

– Avhandlingens andra stora förtjänst är att det stora intervjumaterialet gett en unik möjlighet att kvantitativt studera individuella kvinnors arbetsmarknadsbeslut i en specifik institutionell historisk kontext. Frågorna i avhandlingen handlar om varför, hur och när kvinnorna valde att arbeta i hemindustrin. Resultaten visar tydligt hur dessa kvinnor i det tidiga 1900-talet utformade strategier för att kunna balansera betalt och obetalt omsorgsarbete. De visar också på strategier för att kunna ha långsiktigt och flexibla arbetsliv där de kunnat använda erfarenhet och i vissa fall utbildning under olika delar av livet.

– Flexibla långsiktigt hållbara arbetsliv och förmågan att balansera betalt och obetalt arbete är frågor som är högst aktuella idag, inte minst för kvinnor. Genom att studera kontinuitet och förändring på arbetsmarknaden ur ett långsiktigt perspektiv kan vi få större förståelse för varför arbetsmarknaden ser ut som den gör idag, och hur den kan förändras, menar Malin Nilsson.

Malin Nilsson:
Taking work home. Labour dynamics of women industrial homeworkers in Sweden during the second industrial revolution
Institutionen för ekonomi och samhälle, Göteborgs universitet
Disputation: 27 mars 2015
Fakultetsopponent: professor Lotta Wikström, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet