Barnläkekonstens faders 300-årsminne

1700-talsprofessorn Nils Rosén von Rosenstein kallas barnläke-konstens fader eftersom han skrev den första riktiga läroboken i barnmedicin. Den 10 och 11 februari firar Uppsala universitet hans 300-årsdag med populärvetenskapliga föredrag, utställning på Museum Gustavianum, konsert i domkyrkan och middag på Uppsala slott.

Nils Rosén (1706-1773), som senare antog namnet Rosén von Rosenstein, var på många sätt en föregångare inom medicinen. Han lade grunden för en ny, modern läkarutbildning som i princip har bestått ända in på 2000-talet. Dessutom förespråkade han att sjukdom skulle förebyggas och behandlas tidigt. För den skull kom han på kant med prästerskapet, som menade att sjukdomsförloppet var ett uttryck för Guds vilja och därför inte fick ändras.

Nils Rosén såg till att smittkoppsympningen, en föregångare till vaccinationen, infördes i Sverige. Dessutom var han först i landet med att använda kinabarkspreparat som behandling mot malaria, som på den tiden kallades frossan. Han var även sin tids mest framstående läkare och fungerade som husläkare vid hovet.

När Nils Rosén kom till Uppsala som medicine doktor och tog itu med sina arbetsuppgifter som vikarierande professor fanns bland hans studenter den ett år yngre Carl Linné, som hade fungerat som botanisk exkursionsledare i brist på kvalificerad lärarkraft. Linné kände sig antagligen kränkt när Rosén tog över arbetsuppgifterna och utmanade honom på duell. Duellen avstyrdes emellertid och hela incidenten tystades ned.

Senare fick Rosén och Linné var sin professur i medicin vid Uppsala universitet och samarbetet dem emellan förefaller ha fungerat väl. Båda två adlades 1762, varvid Rosén tog namnet Nils Rosén von Rosenstein, som drottning Lovisa Ulrika hade hittat på åt honom. Nils Rosén von Rosenstein dog 1773 och begravdes i Uppsala domkyrka.

Den 10-11 februari firar Uppsala universitet 300-årsdagen av Nils Roséns födelse. Båda dagarna arrangeras korta, populär-vetenskapliga föredrag i universitetshuset om bland annat 1700-talets samhälle, Nils Roséns medicinska gärning, läkarrollens utveckling och Roséns förhållande till Linné.