Bildningsideal och pedagogiska visioner i Emilia Fogelklous författarskap

I sin avhandling vid Umeå universitet undersöker Charlott Wikström pedagogen Emilia Fogelklous (1878–1972) bildningsideal och pedagogiska visioner under perioden 1902–1931. Genom att undersöka de progressiva folkbildningssammanhangen där Fogelklou var verksam som lärare och föreläsare under första hälften av 1900-talet ger avhandlingen även ett bidrag till skol- och folkbildningshistorisk forskning.

Det som väckte Charlott Wikströms intresse för ämnet var Emilia Fogelklou som en tänkare i största allmänhet, men framför allt insikten om att det fanns en underliggande pedagogisk vision i hennes skrifter.

– Det som har fascinerat mig är att Fogelklous pedagogiska tankegångar utvecklades som en följd av ett andligt uppvaknade, något som motiverade henne att söka en bildningsform som kunde hjälpa individen att själv utveckla sin andlighet, säger Charlott Wikström.

Charlott Wikström berättar vidare att Emilia Fogelklous pedagogiskt visionära tänkande grundar sig på idén att samhällsutvecklingen har lett till att individen har förträngt sina känslor och därmed förlorat kontakten med sin andliga kärna:

– I min avhandling benämner jag denna andliga kärna som en inre gudsidentitet. Fogelklous ambition var att människan genom bildning skulle utveckla sin gudsidentitet, vilket i sin tur skulle leda till att samhället omvandlades till ett himmelrike på jorden.

Wikström analyserar Fogelklou i relation till den pedagogiska idéhistorien. Ett av resultaten är att Fogelklou inte var i takt med de idétrender som utvecklades under första hälften av 1900-talet. Trots det fanns det vissa likheter mellan hennes syn på bildning och de folkbildningssammanhang där hon periodvis arbetade exempelvis Birkagårdens folkhögskola och Kvinnliga medborgarskolan.

– Jag menar att i dessa sammanhang betonades andlighet bildningsprocessen i större utsträckning än de vetenskapliga och rationalistiska bildningsideal som dominerade det pedagogiska klimatet i Sverige, säger Wikström.

Ett annat resultat som lyfts fram i avhandlingen är att även om Fogelklous bildningssyn uppvisar vissa likheter med de folkbildande sammanhangen utmärke hon sig på flera sätt i förhållande till samtidens pedagogiska miljöer och bildningstrender.

– Jag kallar detta unika drag för andebildningsidealet. Detta ideal skiljer sig på flera sätt från tidigare identifierade bildningsideal som har studerats inom det pedagogiska tänkandet under första hälften av 1900-talet, särskilt Fogelklous betoning av den andliga personliga utvecklingen i bildningsprocessen, förklarar Wikström.

Charlott Wikström anser att hennes avhandling bidrar till forskningsområdena utbildningshistoria och utopisk forskning. Och att hon bidrar särskilt till den svenska utbildningshistoriska forskningen som undersöker pedagogiska utopier.

Charlott Wikström:
Hjärnövermättning och hjärtehunger. Bildningsideal och pedagogiska visioner i Emilia Fogelklous författarskap 1902–1931
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 26 maj 2023