Biografier över personer ur Finlands historia har samlats i detta digra personhistoriska verk. Volym 2 av Biografiskt lexikon för Finland omfattar tiden från 1809, då Finland som storfurstendöme blev en del av det ryska riket, till Finlands självständighet 1917. I volymen ingår personer som utförde sitt livsverk eller sina viktigaste politiska eller kulturella insatser under tiden 1809–1917, från ärkebiskop Jacob Tengström till symfonikern Jean Sibelius.
Här återfinns storfurstendömets högsta styresmän, det vill säga kejsare och generalguvernörer. De presenteras tillsammans med politiska opinionsbildare som Leo Mechelin, äventyrliga aktivister som Konni Zilliacus och arbetarrörelsens organisatörer som Oskari Tokoi. Representerade är 1800-talets firade stormän som J. L. Runeberg, J. V. Snellman och Zacharias Topelius, samt utforskare av finskan och besläktade språk som Elias Lönnrot och M. A. Castrén.
I volymen ingår också det svenska språkets försvarare och vårdare som C. G. Estlander och Hugo Bergroth, samt upptäcktsresande med mera exotiska mål som nordostpassagens betvingare A. E. Nordenskiöld och arabisten G. A. Wallin. Här har samlats många förgrundsgestalter från konstarternas olika områden, som C. L. Engel och Johannes Takanen, eller Albert Edelfelt och Helene Schjerfbeck – alla med etablerad hemhörighet i den nationella traditionen.
Utmärkande för Biografiskt lexikon är bredden i personurvalet: en kulturhistorisk infallsvinkel har fått råda vilket breddat basen från ett äldre ”märkesmannakoncept”. Med är kvinnor som aldrig tidigare intagit någon betydande plats i biografiska samlingsverk: Finlands första kvinnliga doktor kemisten Lydia Sesemann, matematikern och prosaisten Nanny Cedercreutz, äppelodlingens pionjär Alexandra Smirnoff och varietéartisten Jenny Spennert. Med finns också flera personer som av olika orsaker intagit en mer marginaliserad position i förhållande till det nationsbygge som sköt fart under 1800-talet, som den svensktyska författaren Adolf Paul, länge verksam i Helsingfors, och som tonsättaren och orkesterledaren Armas Järnefelt, av finskideologisk familjebakgrund men framgångsrik i Sverige.
Många pionjärer för landets ekonomiska utveckling var födda utanför Finland. Hit hör representanter för helt olika verksamheter: konditorn Florio Catani kom från schweiziska Graubünden, skeppsbyggaren William Crichton från Edinburgh, sågföretagaren Hans Gutzeit från norska Drammen och hotelldirektören Louis G. Kleineh från Westfalen. Andra företagare var födda i Finland men hade sina största framgångar på annat håll, såsom skalden Runebergs son, Robert Runeberg, idérik ingenjör i S:t Petersburg.
Biografiskt lexikon för Finland kommer att omfatta sammanlagt fyra volymer med över 1 600 personporträtt. Volym 2. Ryska tiden innehåller biografier över 444 personer. Där ingår bidrag från närmare tvåhundra artikelförfattare. Författarna representerar den främsta sakkunskapen i Finland. De två återstående delarna, volym 3 och volym 4, Republiken utkommer 2011.
Biografiskt lexikon för Finland. Volym 2. Ryska tiden
Svenska litteratursällskapet i Finland
Utkom 2009