Mitt i 1930-talets optimistiska och modernitetsbejakande kvinnolitteratur fanns dess diametrala motsats – ett annat trettiotal. Jämsides med att det moderna Sverige utvecklades verkade krafter i motsatt riktning. Många kvinnor upplevde det moderna som ett hot och värjde sig mot det nya.

I de kvinnliga debutanternas romaner på 1930-talet kämpar oväntat många av de kvinnliga gestalterna för att bevara det beprövade och värna traditionen. Den nya kvinnan får en syster eller rival och motståndare: den traditionella kvinnan – hustrun eller modern som skyddar och bevakar hemmet och de hävdvunna livsvärdena.

I Nazityskland blev denna rörelse sanktionerad av statsmakterna. I Sverige kämpade folkhemsbyggarna för att modernisera, men med traditionen som grund. Folkhemmet utvecklades nämligen till att bli mer traditionellt än vad reformivrarna förväntat. Inte sällan kom ideal i dagen som verkade för blodets och jordens förkovrande och odling – och traditionella levnadsmönster återupptogs. Under decenniet utvecklades dessa rörelser i oönskade riktningar politiskt sett med främlingsfientlighet, rasism och överdriven nationalism som dominerande inslag.

I Blod och jord i trettiotalet lyfter Bibi Jonsson fram detta bortträngda och okända trettiotal – kvinnornas och de antimoderna rörelsernas.

Bibi Jonsson är docent i litteraturvetenskap och verksam som lärare och forskare vid Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet.

Bibi Jonsson:
Blod och jord i trettiotalet. Kvinnorna och den antimoderna strömningen
Carlsson Bokförlag
Utkom 2008