Släktforskning i Danmark har många likheter med att släktforska i Sverige, men också unika skillnader. I boken Släktforska i Danmark finns en omfattande vägledning som hjälper den som vill utforska sitt danska släktträd. Den ger också inblick i Danmarks historia vilket hjälper till att förstå släktens plats i ett större historiskt sammanhang.

Från istid till nutid berättas Blekinges historia i två volymer. Det är en sammanhållen berättelse, skriven av ett 50-tal författare, som tecknar dagens kunskapsläge av ett landskap i ständig förändring.

Johanna Westesons farfar, Hjalmar Westeson, var präst i Övertorneå och Karesuando i början av 1900-talet. Hans mission var att föra ut Guds ord och att fostra och ta hand om både samer och nybyggare i sin församling. Under samma period drog tvångsförflyttningarna av renskötande samer i gång och koloniseringen av samiska marker accelererade.

På 1100- och 1200-talen slöt sig tyska köpmän samman i gillen som kom att utgöra grunden till Hansan. Under de följande århundradena växte organisationen i makt för att i början av 1400-talet dominera över nästan all kommersiell verksamhet på Nordsjön och Östersjön. Dick Harrison skildrar handelsimperiets bakgrund, uppgång och fall kryddat med djupdykningar i städers och människors öden.

Följa John erbjuder inspiration och praktiska tips för att guida läsarna genom deras forskningsäventyr. Genom spännande berättelser ges nya perspektiv och lösningar på vanliga forskningsproblem, som att hantera okända DNA-träffar eller spåra emigranter från deras avresa till deras nya hem i Amerika.

Det påstås ibland att Sverige är världens mest historie­lösa land. Stämmer det? Det beror på vad man menar med historielöshet. I Historielöshetens historia undersöks hur begreppet har förändrats från 1700-talet till i dag. Vad har man under olika perioder syftat på när man talat om historielöshet? Och vad har man då avsett med historia?

Edit Augustsson var bara nyss fyllda 14 år då hon avled av hjärninflammation 1915. Hennes korta liv hade kunnat passera helt obemärkt om det inte varit för den dagbok hon förde under den tid hon studerade vid Fjärde Distriktets Dövstumskola i Vänersborg. Genom Edit öppnas en dörr till kännedomen om den tidiga dövpedagogiken i Sverige.

Vitöfynden kallas den samling av föremål som 1930 hittades efter Salomon August Andrées polarexpedition. Det är en världsunik samling som saknar motstycke. I boken Vitöfynden presenteras cirka hundra föremål ur samlingen som finns på Grenna Museum.

Intresset för vad som hände i Sverige under kalla kriget ökar ständigt. Denna bok tar oss tillbaka till den tiden och belyser en rad militärhistoriska episoder: om Saab 36 och andra svenska flygplan och stridsvagnar som planerades men aldrig serieproducerades, om hur Sverige fick ett kustartilleri i världsklass och hur sjömålsrobotar revolutionerade sjökrigföringen och mycket annat.

I en ny antologi undersöks och diskuteras hur historielärare tänker kring ämnets kunskapsanspråk; vad är det för typ av kunskap som förmedlas i ett historieklassrum? Totalt består antologin av nitton kapitel författade av forskare från tolv länder.

Sveriges Släktforskarförbund har sedan 1988 givit ut Släktforskarnas årsbok med längre och fördjupande artiklar om släktforskning. Årets utgåva blev dock den sista. Orsaken är att en minskande upplaga har gjort att utgivningen inte längre är ekonomiskt hållbar.

46 män och 2 kvinnor – och lika många avtryck i Värmlands historia. När Ingemar Eliasson, själv landshövding i Värmland i tolv år, presenterar länets alla landshövdingar och hertigar från den allra första, Gustaf Leijonhuvud till Georg Andrén i dag, får vi möta vitt skilda personligheter, gärningar och öden.

Boken Displays of learning återspeglar forskaren och kuratorn Inga Elmqvist Söderlunds (1967–2017) intresse för den tidigmoderna strävan efter kunskap, makt och kontroll. I boken ingår flera av hennes främsta publikationer på temat, men även tidigare opublicerade artiklar.

Grävlingar som hittar silver och guld, medeltida kyrkokonst i Risinge och nya fynd i Östergötlands största arkeologiska utgrävning – om detta och mycket mer berättar årets nummer av Arkeologi i Östergötland.

Hemma vid Gråberget är en berättelse om fiskarhustrun Anhilda och hennes värld i ett fiskarsamhälle utanför Gävle. Boken är en länk till den levande fiskarmiljön i skärgården. Den har sin utgångspunkt i Anhildas livstid under en stor del av 1900-talet, men blickar även bakåt till 1800-talet och framåt till dagens samhällsförändringar.

I boken Föreställningar skildras det vibrerande nöjeslivet i 1880-talets Stockholm och läsarna får följa den internationellt verksamma varietéartisten och nöjesdirektören John Hoods krokiga väg – från så kallad vilde till impressario för stora västafrikanska show-grupper.

Följ med på en resa i Elin Wägners fotspår som tar dig till den småländska landsbygden och samtidigt visar vägen in i ett spännande författarskap. Med författaren Josefine Gustafsson som ledsagare upptäcker vi platser som Wägner skildrade i boken Tusen år i Småland.

Vilka möjligheter och utmaningar finns när det gäller användning av källor i historieundervisning? I denna antologi diskuterar författarna olika aspekter av denna fråga både i relation till en samtida historievetenskaplig praktik och till de nya förutsättningar som digitaliserade arkiv och medier kan innebära.

Finns det något svenskt kulturarv som väckt turisters och forskares fantasi på samma sätt som hällristningarna från bronsåldern? Hällristningarnas värld är den första boken på trettio år som ger en samlad bild av vad vi vet och vad vi trott om ristningarna och ristarna. Den tar med läsaren på en resa från Ångermanland ned till Skåne och upp längs västkusten till världsarvet i Tanum.

Försvaret och kalla kriget är en guide till det svenska försvaret under kalla kriget – det största försvar Sverige någonsin har haft. Det var ett försvar som var påtagligt närvarande i hela landet och som genomsyrade hela samhället. Boken sammanfattar det tjugoåriga forskningsprojektet ”Försvaret och det kalla kriget”.