Bönderna, örlogsflottan och den svenska staten 1522–1640

I sin avhandling undersöker Dan Johansson den svenska statsbildningsprocessen genom örlogsflottans och skeppsproduktionens ögon. Örlogsflottan var mycket tidigt en central del i det svenska statsbygget. Mellan 1522–1640 genomgick den statliga organisation som byggde, reparerade, underhöll och utredde de svenska örlogsskeppen tre större skiften. Från inköp till produktion i egen regi och vidare till kontraktsproduktion. Dessutom skiftade organisationen mellan centralisering och decentralisering. Frågan är vad som drev fram dessa skiften och förändringar. Traditionell historieskrivning har ett uppifrånperspektiv och fokuserar på regenterna som drivkrafter till förändring.

Genom att undersöka de svenska böndernas medverkan i processen samt uttaget och interaktionen om skeppsvirke, timmermän, virkestransporter och extraskatter till produktionen ändras perspektivet. Avhandlingen visar att statens omfattande behov av resurser till skeppsproduktionen och örlogsflottan tvingade fram förhandlingar med lokalsamhällets bönder. Statens brist på egna resurser och de svenska böndernas motstånd drev fram eftergifter och en anpassning av den statliga organisationen. Böndernas agerande hade därmed en avgörande betydelse för den statliga organisationens utveckling och kan karaktäriseras som statsbildning underifrån.

I avhandlingen betraktas staten som en organisation som förhandlade om resurser med två resursstarka sociala grupper, bönderna och frälset. Under 1500-talet och 1600-talets inledning dominerade skattebönderna jordägandet i det svenska riket. Skattebönder som genom äganderätt och en tillgång till centrala och lokala representativa arenor hade ett starkt inflytande över landets ekonomi och interna politik. Eftersom Sverige saknade en förmögen adel och rika städer var den svenska staten och statsbildningsprocessen beroende av skatte- och kronoböndernas politiska stöd och ekonomiska resurser.

Efter en inledande period (1523–1543) där statens krav på extraskatter till örlogsflottan möttes med öppet motstånd och drevs igenom med förtryck och våld förändrades interaktionen mellan statsmakten och bönderna. Orsaken var att konflikterna var för kostsamma för båda parter och att statsbildningsprocessen var beroende av böndernas resurser. Resultatet blev en integration av bönderna i statsbildningsprocessen, där intressekonflikter hanterades genom ett system av förhandlingar och kompromisser. Förhandlingsstaten gav bönderna en form av rättvisa samt skydd mot svält, adelsmän och fogdar. Samtidigt innebar systemet att resursuttag till staten och statens skeppsproduktion fick en större legitimitet och acceptans samtidigt som de öppna och våldsamma protesterna upphörde.

När örlogsflottan och kungamaktens ambitioner växte kunde systemet inte hindra en ökad exploatering av bönderna. Efter nordiska sjuårskriget, 1563–1570, omorganiserades produktionen samtidigt som Johan III inledde sitt ryska krig och en geografisk expansion österut som gav flottan nya uppgifter. Invånarna krävdes på årliga extraskatter till flottan och till skeppsbyggnaden. Resultatet blev en ökad konfliktnivå både med frälset och rikets skatte- och kronobönder. Bönderna och frälset svarade med att kombinera lagliga protestmetoder med passivt motstånd. Ett motstånd som växte under Karl IX.

Under 1611 kollapsade den statliga organisationen. Istället för mer tvång tvingades staten återigen att anpassa organisationen efter böndernas motstånd. Tvångsrekryteringen av arbetskraft upphörde samtidigt som kraven på hjälper i dagsverken minskade för att upphöra runt 1600 när de ersattes med en generell skatt i pengar. En centralisering av produktionen och en allians mellan kungen och frälset skapade en stabilitet som la grunden för den privatisering av produktionen som skedde från 1618. Trots en starkare stat under Gustav II Adolf tvingade skatte- och kronoböndernas agerande och motstånd fram en fortsatt anpassning av den statliga organisationen. En anpassningen som var nödvändig för att skapa legitimitet och en acceptans för ett fortsatt högt resursuttag.

Dan Johansson:
Makt och motstånd. Bönderna, örlogsflottan och den svenska staten 1522–1640
Historiska institutionen, Stockholms universitet
Disputation: 8 december 2023