Det saknas en systematisk övervakning av tillståndet i kulturmiljön i Sverige. En strategisk kulturmiljöövervakning innebär att hot och effekter på kulturmiljön kan bedömas och åtgärdas i tid. Det anser Riksantikvarieämbetet, som på uppdrag av regeringen lämnat ett förslag på hur kulturmiljöövervakning kan byggas upp och bedrivas.

Den miljöövervakning som bedrivs i dag följer i huvudsak tillståndet i naturmiljön. Sedan miljömålen antogs finns ett allt tydligare behov av att även följa vad som händer i vår kulturmiljö för att få en helhetsbild av utvecklingen i miljön. Riksantikvarieämbetet föreslår att kulturmiljöövervakningen integreras med den befintliga miljö-övervakningen för att förbättra den regionala miljömåls-uppföljningen.

Kulturmiljöövervakningen bör ske i samverkan med andra myndig-heter och finansieras, såväl nationellt som regionalt genom statliga anslag.

– Vi behöver bygga upp ett långsiktigt program för nationell och regional övervakning av kulturmiljön och vi behöver särskilda statliga medel för att bedriva en löpande verksamhet, säger Camilla Eriksson, handläggare på Riksantikvarieämbetet.

För att komma igång med övervakningen föreslår Riksantikvarie-ämbetet att länsstyrelserna får i uppdrag att upprätta en brist-analys för att kartlägga behoven. Övervakningen av kulturmiljön och kulturhistoriska värden bedrivs i dag i ytterst begränsad omfattning och varierar över landet. En kartläggning är nödvändig för att vidare planera en systematisk övervakning.

Rapporten i sin helhet finns på Riksantikvarieämbetets hemsida.

(2008-04-03)