Bruk av svensk historia under 1900-talet

I avhandlingen Fornstora dagar, moderna tider är perspektivet vidare än i traditionellt historiografiska studier. De bruk och debatter som analyseras begränsas inte till de historievetenskapliga historieprodukterna.

Studien visar att kring sekelskiftet 1900 dominerade det nationalistiska historiebruket. Under mellankrigstiden var såväl traditionella som moderna perspektiv väl representerade. De mest optimistiska framtidsvisionerna presterades under Stockholmsutställningen 1930, varefter den ekonomiska krisen bidrog till att försvaga framtidsoptimismen.

De ekonomiska och industriella framgångarna efter andra världskriget bidrog till att de moderna perspektiven fick en renässans. Modernitetens seger var emellertid inte fullständig. Någon utpräglad historielöshet var det inte fråga om. Det moraliska historiebruket blev först märkbart under 1930-talet och återkom under 1960-talet. Då blev det allt vanligare att fokusera på bönder, arbetare och kvinnor som tidigare varit bortglömda eller negligerade i historieskrivningen.

Kring 1990 fokuserades intresset till modernitetens skuggsidor. De motsättningar som framkom i dessa debatter visade bland annat på en motsättning med djupa rötter mellan yrkeshistoriker på ena sidan och populärhistoriker på den andra.

Ulf Zander:
Fornstora dagar, moderna tider. Bruk av och debatter om svensk historia från sekelskifte till sekelskifte
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 8 december 2001
Fakultetsopponent: professor Claus Bryld, Roskilde Universitetscenter