Carl von Linnés bakgård i Uppsala grävs ut
Foto: Arkeologerna
Nu avslöjas Carl von Linnés och Olof Rudbecks liv och vardag i Uppsala. Byggnader, trädgårdar och lämningar från de världsberömda vetenskapsmännens hushåll i botaniska trädgården ska undersökas arkeologiskt i höst.
– Vi kommer att kunna se vad som hände på gården och i deras vardag, säger Annika Nordström på Arkeologerna vid Statens historiska museer.
Den botaniska trädgården som anlades redan på 1600-talet av Olof Rudbeck den äldre och är Sveriges äldsta, ligger mitt i centrala Uppsala. Idag är Carl von Linnés gamla boningshus hem för Linnémuseet men eftersom ett nytt besökscentrum ska anläggas undersöker Arkeologerna delar av området i september.
Det är uthusbyggnader och rester av gårdsplanen som ska grävas fram och det handlar om ungefär en meter tjocka kulturlager som kan innehålla föremål och sopor från hushållen, från slutet av 1600-talet till tidigt 1800-tal.
Det är den mest omfattande arkeologiska undersökningen som gjorts i Linnéträdgården och förväntningarna är höga, inte minst eftersom Carl von Linné är så internationellt känd, berättar Annika Nordström.
– Det är väldigt ovanligt att man får möjlighet att göra en arkeologisk utgrävning i en sådan här miljö. Det är en unik möjlighet att studera materiella lämningar efter två av Sveriges mest kända vetenskapsmän och deras hushåll. Vi är inne på deras bakgård.
Trädgården som anlades 1655, var den nordligaste i sitt slag och här odlades över 1800 arter. Det finns även uppgifter om exotiska djur som hölls i burar. På 1690-talet lät Olof Rudbeck den äldre uppföra en bostad för trädgårdens föreståndare, prefektbostaden. När Carl von Linné blev föreståndare på 1740-talet flyttade han in med sin fru Sara Elisabet Moraeus, deras barn och tjänstefolk. Under förundersökningen hittades mycket hushållsavfall som keramik, ben, järnföremål och glas.
– De hus vi ska undersöka kan ha använts av drängar och pigor, tidigare har man till exempel hittat spislämningar. På en skiss som Carl von Linné gjorde finns det även en damm utritad i ytan mellan husen och det är möjligt att vi kommer att se rester av den, säger Annika Nordström.
En rad olika naturvetenskapliga analyser är planerade, bland annat ska man ta prover på jorden för att se vilken typ av växter som odlades och göra en parasitanalys som kan berätta mer om djurhushållning.
– Genom att kombinera trädgårds- och stadsarkeologiska metoder med naturvetenskapliga analyser och kart- och arkivstudier kommer vi att få fram en helt ny bild av området och hur förhållandena på platsen har förändrats från Olof Rudbecks tid tills att Carl von Linné tar över. Det är otroligt sällan man får vara med om en sådan här speciell utgrävning så det är spännande, säger Annika Nordström.
(2022-09-04)
