Därför har Sverige så många skyddsrum

Få länder i världen kan mäta sig med Sveriges investeringar i och byggande av skyddsrum. Varifrån kom idén till civila skyddsrum och varför var det så viktigt att bygga en civil organisation för en verksamhet som i huvudsak var av militär karaktär?

Peter Bennesved säger att upprinnelsen till att avhandlingen handlar om skyddsrum och civilförsvar lite krasst har att göra med ganska pragmatiska faktorer.

– Jag skulle förstås vilja säga att det hade nåt med min barndom att göra, men i själva verket så handlar det enkelt uttryckts om praktiska omständigheter. Jag såg att det fanns en så kallad ”forskningslucka” i historieskrivningen och att det fanns gott om material att skriva om.

Han lägger även till att han, precis som alla andra uppvuxna i Sverige, har erfarenheter av skyddsrum.

– Som student brukade jag äta lunch i humanisthusets skyddsrum, den typen av erfarenheter har ju såklart bidragit. Flera gånger har jag frågat mig var ifrån alla dessa källarutrymmen egentligen kommer ifrån?

Det mest intressanta med det han skrivit fram i sin avhandling anser Peter Bennesved är att Sveriges väg till ett ”Sheltered society”, var en process som till stor del skötte sig själv, och att kalla krigets utrikespolitiska och försvarspolitiska situation inte spelade så stor roll som man annars kunde tro.

– Utvecklingen går längre bak än så. Mitt under det dramatiska året 1940 sjösattes säkerhetspolitiska program som ger ett enormt eko fortfarande idag. Det är spännande tycker jag, och ger ett mycket intressant perspektiv på Corona-året 2020, som på många sätt liknar beredskapsåren. Min forskning ger ju också bra förklaring till varför Sverige utmärker sig så under 1900-talet i fråga om civilförsvar.

Avhandlingen visar tydligt på långsiktiga effekter av säkerhetspolitik. Den visar också hur informella nätverk och politisk strömlinjeformning är en nyckel till att lansera säkerhetspolitiska program som annars gärna ger sken av att vara politiskt ”neutrala”.

– Lanseringen av skyddsrummet lyckades delvis för att den kunde följa med det socialdemokratiska folkhemspaketet, men för att lyckas med det var ett antal personer tvungna att driva fram ett förhållningssätt till skyddsrummet som upplevdes som ”neutralt” och ”passivt”. Annars hade det aldrig gått att få Socialdemokratiska pacifister att rösta för en militarisering av landet i sin helhet, säger Bennesved.

Peter Bennesved:
Sheltered society. Civilian air raid shelters in Sweden — from idea to materiality, 1918–1940 and beyond
Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet
Disputation: 6 november 2020