Den besvärliga Elin Wägner

Bokomslaget

Elin Wägner (1882–1949) var före sin tid, och på många sätt har tiden hunnit ifatt henne först nu. Hennes tankar berör oss, eftersom vår kris är hennes. I debattboken Väckarklocka från 1941 föregriper hon våra ödesfrågor. Mest modern är Wägner när det gäller hoten mot miljön. ”Människan har stört jämvikten i naturen och uppträder nu själv som ett skadedjur”, skrev Elin Wägner i Väckarklocka. Där propagerade hon för glada höns och närproducerad mat. Och åttio år innan någon brydde sig om det så talade hon också om rättvisa: ”Så länge det klibbar blod och tårar vid aprikoserna och apelsinerna på vårt bord, kan vi då tala om hög standard?”

Elin Wägner utmanade sin samtid, och provocerar ännu. Den unga Elin, “Pennskaftet” själv, var den rappa och välformulerade journalisten, som försörjde sin make, hängde på krogen och satte skräck i tanterna i rösträttsrörelsen. Inspirerad av Ellen Key stred Wägner för den fria kärleken. Men frigjorda kvinnor på 1920-talet betalade ett högt pris. Den sexualiserade tidsandan och dubbelmoralen gjorde det lätt att snubbla. Elins generation förde en livslång kamp mot sexuella trakasserier. Ett ämne som forskningen blundat för.

Den unga Elin Wägner är nästan för lätt att älska, i sina vackra spetskragar och stora hattar. Men under den prydliga ytan lurar frätande självkritik och depressioner. Framför allt blir hon besviken på kvinnorna. Det är som feminist Elin Wägner blir riktigt besvärlig! Många ville inte ta i hennes särartsfeminism ens med tång. Men Wägner krävde både lika rättigheter för kvinnorna, och stora skyldigheter av kvinnorna, just för att de var kvinnor. För Elin och hennes vänner i Kvinnliga Medborgarskolan på Fogelstad var rösträtten inget självändamål. Med den skulle ge kvinnorna makten att äntligen kunna färga politiken och förändra världen.

Aktivisten Wägner startade Rädda Barnen, Svenska Hem och Internationella Arbetslag. Hon var också varmt kristen, men på trettiotalet valde hon kväkarna, ett demokratiskt och antiauktoritärt samfund. Många känner faktiskt beröringsskräck inför hennes starka tro. Men utan religionen hade den besvärliga Elin Wägner inte stått ut en dag.

Radikalpacifisten Elin Wägner låter sig inte heller kramas så lätt. Hon är en stenhård moralist som kräver det omöjliga av oss. Hur mycket ansvar är vi egentligen beredda att ta – för freden, framtiden – och klimatet? Vår tids egotrippade kvinnosak skulle hon inte ge ett ruttet lingon för. Hon krävde mycket mer.

Ulrika Knutson är journalist och kritiker. Hon skriver krönikor i Expressen och tidningen Fokus, och innehade 2004–2005 en gästprofessur i journalistik- och mediautbildningen vid Göteborgs universitet, där hon 2015 utsågs till hedersdoktor. Hon har tidigare gett ut Kvinnor på gränsen till genombrott och var redaktör för en bok om Emilia Fogelklous essäer.

Ulrika Knutson:
Den besvärliga Elin Wägner

Historiska Media
Utkom 2020