”Den nationella historieskrivningen ligger som en tung, blöt filt över Uppåkra”

Området söder om Uppåkra kyrka med tältet över de arkeologiska utgrävningarna 2009. Foto: Hedning (Wikimedia CC-BY-SA-3.0)

I Skåne finns en av norra Europas mest spännande arkeologiska fyndplatser. I Uppåkra mellan Staffanstorp och Lund har fantastiska fynd gjorts trots att arkeologerna ännu knappt börjat med några större utgrävningar. Problemet är att det inte finns pengar att göra de utgrävningar som behövs med tanke på platsens enorma potential.

I över 1 000 år fanns ett maktcentrum i Uppåkra. När arkeologer på 1990-talet gick med metalldetektorer över fälten och påbörjade utgrävningar kom gömda skatter fram, bland annat vikingatida långhus som var något av ett palats för dåtidens härskare. Genom utgrävningarna avslöjades en plats som var av enorm betydelse för dåtidens människor. Ett av de viktigaste fynden var ett kulthus, ett tempel där förkristna gudar dyrkades i flera hundra år. Inne i templet hittade arkeologerna guldskatter och värdefulla föremål från vikingatida offer.

Uppåkra var sju gånger större än Birka, det vikingatida samhället på Björkö i Mälaren som existerade i cirka 200 år. Trots att Uppåkra var bebott i 1 000 år är människors kunskap om Uppåkra idag mycket mindre än om Birka. Till stor del beror det på att arkeologer inte fått pengar för större utgrävningar i Uppåkra.

Om Uppåkra liknas vid en fotbollsplan är det hittills endast området kring en av de fyra hörnflaggorna som grävts ut.

Nästan alla svenska läroböcker i historia berättar om Birkas betydelse under vikingatiden. Platsen har en central betydelse i den etablerade historiesynen av hur Sverige blev till. Birka kopplas ihop med Sigtuna och i förlängningen Stockholm och bildandet av Svea rike, som i de flesta historieböcker oftast tar sin utgångspunkt i Mälarlandskapen. Detta är också huvudorsaken till att Uppåkra fortfarande inte uppmärksammas särskilt mycket i svensk historia.

Den nationella historieskrivningen ligger som en tung, blöt filt över Uppåkra. I dag är platsen främst kopplad till dåtidens danska kungarike.

Det är hög tid att se bortom moderna nationsgränser när historien ska skrivas. Vikingatidens människor tänkte inte alls i termer av nationella gränser. Det är något som synen på det förflutna måste ta hänsyn till. Genom att arkeologer undersöker Uppåkra och tillsammans med historiker förmedlar resultaten till allmänheten kan en ny syn på det förflutna åstadkommas. Det snäva, nationalistiska perspektivet som fortfarande i hög grad präglar synen på det förflutna måste bort.

Uppåkra har hamnat i kläm där det ligger på gränsen mellan Sverige och Danmark. Att platsen uppmärksammas ganska lite i svensk historia beror säkert till stor del på att den ligger i Skåne, som tidigare tillhört Danmark. Ett exempel är det nyproducerade SVT-programmet Vikingarnas värld i tre delar som lyfter fram Mälardalens Helgö som ett maktcentrum. I programmet sägs att: ”det finns egentligen ingen sådan här plats i Sverige … förutom Uppåkra … som under järnåldern tillhörde det danska riket”. Därefter sorteras Uppåkra bort som någonting i det närmaste oviktigt. Inte heller uppmärksammas platsen särskilt mycket i dansk historieskrivning.

Att Uppåkras betydelse varken uppmärksammas särskilt mycket i Sverige eller Danmark ger en skev bild av det förflutna. Här kan forskning som tar sin utgångspunkt i Uppåkra bidra till en förändrad historiesyn. Nyligen hölls ett seminarium i Sveriges riksdag under rubriken ”Nordens Pompeji – ett kulturarv som väntar på att upptäckas”. Bakgrunden var att förklara att Uppåkra är en av Nordeuropas viktigaste platser när det gäller förståelsen av vikingatiden och att det nu behövs pengar från nationellt håll för att säkerställa att de utgrävningar som krävs kan göras.
Det behövs en ny historiesyn som ser på det förflutna bortanför moderna riksgränser. Riksantikvarie Lars Amréus öppnade efter seminariet i riksdagen för fortsatta och fördjupade samtal om hur Riksantikvarieämbetet kan stärka engagemanget kring Uppåkra. Uppåkra kan utvecklas till ett besökscentrum av rang i norra Europa.

Vi historiker vid Malmö universitet har sedan ett par år tillbaka ett gott samarbete med stiftelsen Uppåkra där vi arbetar med att utveckla nya metoder att förmedla historien till besökare. Till exempel blir digital teknik med all sannolikhet ett viktigt inslag i förmedlingen av platsen för att besökarna ska kunna visualisera detta Nordens Pompeji.

Regionala aktörer, som Region Skåne, och nationella aktörer, som Riksantikvarieämbetet, måste nu samarbeta när det gäller hur finansieringen av betydligt mer omfattande utgrävningar av Uppåkra ska kunna bli verklighet. Viktigt är också att resultaten av detta arbete kan förmedlas till allmänheten på ett intresseväckande sätt. Malmö universitet kan och vill vara en betydande och drivande part i ett sådant samarbete.

Stefan Nyzell, docent i historia vid Malmö universitet
Thomas Småberg, biträdande professor i historia vid Malmö universitet

(2018-02-20)

Debattartikeln publicerades första gången i Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.