Djurskyddsrörelsens historia
Den första svenska djurskyddsrörelsen hade stort genomslag och ledde till många förbättringar för djuren. Det visar det första större vetenskapliga arbetet om djurskyddsrörelsen i slutet av 1800-talet och fram till 1920. Författare är idéhistorikern Karin Dirke vid Stockholms universitet.
– Det var först på 1800-talet som man började tala om djurskydd, berättar Karin Dirke för Vetskap. Men redan på 1850-talet diskuterades en djurskyddslag.
År 1869 bildades den första djurskyddsföreningen, och 1882 kom Nordiska samfundet mot plågsamma djurförsök till, som skulle bli den största djurskyddsföreningen. Den svenska rörelsen var till stor del influerad av djurskyddsförespråkare i England. Man fokuserade främst på domesticerade djur, såsom hundar och hästar. Frågorna man drev var bland annat bedövningsslakt och bättre djurtransporter, och man protesterade mot jakt på småfåglar runt medelhavet och djurförsök.
– Djurskyddsaktivisterna tog stor del i debatten, säger Karin Dirke. Man författade artiklar, gjorde debattinlägg och skrev motioner till riksdagen.
Arbetet gav också resultat. Diskussionen om slaktmetoder ledde till att bedövningsslakt kom i bruk. Ett flitigt motionerande ledde till att även vilda djur kom att omfattas av djurskyddslagstiftningen från 1907. Debatten om djurförsök gjorde att en etisk diskussion kring forskningen blev möjlig, något som inte varit fallet tidigare, enligt Karin Dirke.
Medlemmarna i djurskyddsrörelsen kom framför allt från medelklassen, men även överklassen. Karin Dirke har slagits av den framträdande roll som kvinnorna spelade i rörelsen.
– Många av kvinnorna framträdde med kraft i debatten, säger hon. De var modiga som vågade utmana dåtidens auktoriteter – läkarna.
På 1920-talet gick antalet medlemmar i djurskyddsföreningarna ned kraftigt. Antagligen berodde detta på att tongivande personer inom föreningarna försvann. Inte förrän vid 60-talets slut fick djurskyddsrörelsen ny fart.
Karin Dirke:
De värnlösas vänner. Den svenska djurskyddsrörelsen 1875–1920
Avdelningen för idéhistoria, Stockholms universitet
Disputation: 20 oktober 2000
