DNA-analyser sprider nytt ljus över båtyxekulturen

Skolbarn vid Bergsgraven. Foto: Östergötlands museum

Ett internationellt forskarlag publicerar i tidskriften Proceedings of the Royal Society B en tvärvetenskaplig studie där material från Bergsgraven i Östergötlands museum analyserats. Resultaten antyder att migrationsprocesser har varit betydelsefulla för spridningen av båtyxekulturen i Skandinavien.

I Skandinavien framträder spåren efter båtyxekulturen (även kallad stridsyxenkulturen) i det arkeologiska fyndmaterialet för omkring 5 000 år sedan och är parallell med den kontinentala Stridsyxekulturen. År 1953 påträffades en betydelsefull grav tillhörande båtyxekulturen i Linköping, där en man och en kvinna begravdes för omkring 4 500 år sedan tillsammans med ett barn, en hund och en rik uppsättning av gravgåvor, bland dem en karaktäristisk båt- eller stridsyxa. Graven kallas Bergsgraven och har länge ingått i Östergötlands museums permanenta kulturhistoriska utställning.

I ett internationellt forskarlag har nu arkeologer och genetiker samarbetat och med hjälp av ny teknik visat att individer från båtyxekulturen delar ett gemensamt genetiskt arv. Detta antyder att migrationsprocesser varit betydelsefulla för spridningen av kulturyttringarna. Gruppernas gemensamma historia kan i slutändan spåras tillbaka till den pontiska stäppen norr om Svarta havet.

Bergsgraven såväl som en rekonstruktion av individerna visas alltså vanligtvis på Östergötlands museum i Linköping, men då museet för närvarande är stängt för ombyggnad och förnyelse är innehållet nedplockat i väntan på att en ny kulturhistorisk utställning tar form.

– I framtiden kommer Bergsgraven förstås att vara en central del i museets kulturhistoriska utställning, där vi vill integrera aktuell arkeologisk och historisk forskning, Det är inte ofta man får tillfälle att bygga en ny utställning, och självklart kommer vi där berätta om de nya analyser och tolkningar som gjorts på materialet, säger Per Nilsson, arkeolog vid Östergötlands museum.

(2019-10-10)