Efterlyses: Selma Lagerlöfs brev till allmänheten

Har du eller någon i din släkt ett brev från Selma Lagerlöf liggandes hemma? I ett forskningsprojekt samlas information om de brev som författaren skickade till sin läsekrets.

Selma Lagerlöf fick omkring 40 000 brev under sin författarkarriär: från läsare, släktingar, vänner och förläggare. Breven sparades och finns numera på Kungliga biblioteket i Stockholm, och för några år sedan kartlades de i forskningsprojektet Läsarnas Lagerlöf.

– När vi var ute och föreläste om det fick vi alltid frågan ”vad svarade hon på breven då?”. Vi kan se att det ibland blev en brevväxling, ibland fanns det en notering om att hon ”skickat 10 kronor”. Men breven som Selma Lagerlöf skickade iväg finns inte sparade någonstans, de finns lite överallt runtom i Sverige. Nu vill vi försöka hitta dem, säger Jenny Bergenmar, docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Tillsammans med Maria Karlsson vid Uppsala universitet leder hon det nya projektet Minnen av Selma Lagerlöf, en uppföljning på deras tidigare arbete. Webbplatsen minnenavselma.org ska sammanföra bägge projekten: där ska det både gå att botanisera bland de brev Selma Lagerlöf fick, och se exempel på vad hon svarade.

Via webbplatsen är det enkelt att bidra med släktens eget Selmabrev – det räcker med att ta en bild på brevet med en vanlig mobil och skicka in.

– Vi har redan fått in en del spännande material, till exempel en bondson som ville bli författare. Det finns ganska många sådana exempel, personer som har skickat texter till Selma Lagerlöf och velat få ett utlåtande eller hjälp med att publicera dem.

När det gäller bondsonen har Lagerlöf läst och kommenterat materialet, och skickar ett relativt uppmuntrande svarsbrev.

– Men hon skriver också att han behöver studera mer för att kunna bli författare. Tanken är att den här mannen ska ta över sin fars gård, och det tycker hon ändå att han ska göra. Hon tycker att han kan skriva vid sidan av, till exempel på vintern när det inte är lika mycket att göra för en bonde.

Jenny Bergenmar och Maria Karlsson har också skapat en Facebook-sida där de letar mer brett: där kan vem som helst dela med sig av bilder, souvenirer, vykort eller teckningar med Lagerlöf-tema, eller skriva personliga berättelser om möten med Selma Lagerlöf.

Selma Lagerlöf (1858–1940) fick Nobelpriset i litteratur 1909, som första kvinna.

I de runt 40 000 brev hon fick finns bland annat vanliga läsarbrev, tiggarbrev, frågor om en autograf eller bild, personer som ber om utlåtande på texter, lärare och skolelever som skriver uppskattande om hennes verk eller ber om böcker, brev med religiöst tema, politiska brev om kvinnorörelsen eller fredsrörelsen, gratulationer, kondoleanser och inbjudningar. Lagerlöf verkar ha försökt att svara på de flesta brev, antingen personligen eller genom att någon annan skrev ett svar som hon undertecknade.

Projektet Minnen av Selma Lagerlöf är finansierat av Riksbankens jubileumsfond och pågår under hela 2018.

(2018-04-05)