Elektrifieringen ledde till fler strejker
Demonstrationståg i Göteborg för storstrejken 1909. Ur Göteborgs stadsmuseums arkiv
I samband med arbetarrörelsens internationella högtidsdag den 1 maj, visar forskare i ekonomisk historia från Lund och Uppsala, hur orter med tidig tillgång till el i början av 1900-talet förändrades snabbt. Elektrifieringen ledde till fler strejker, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. I stället rörde det sig om yrkesgrupper som fått en starkare förhandlingsposition – tack vare teknikutvecklingen.
Arbetsmarknadens villkor påverkas av ny teknik. I dag handlar diskussionen om automatiseringens effekter på arbetsmarknaden, om jobben försvinner när datorerna tar över, eller om digitaliseringen driver på utvecklingen mot en gig-ekonomi med osäkra anställningsförhållanden. En farhåga är att den teknologiska utvecklingen skapar social oro och risk för ökande konflikter i samhället, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
Den pågående automatiseringen har många likheter med historiska teknikförändringar, så som elektricitetens ankomst i början av 1900-talet. Faktum är att det i år är hundra år sedan det elektriska stamnätet började byggas i Sverige.
I en studie som nyligen publicerades i tidskriften Journal of Economic History visar forskarna Jakob Molinder, Tobias Karlsson och Kerstin Enflo att orter med tidig tillgång till el från det nationella stamnätet förändrades snabbt genom den nya tekniken.
Men till skillnad från dagens farhågor visar forskarna att jobben inte försvann. Visserligen påverkades efterfrågan på arbetskraft: Inom jordbruket ersattes många arbeten av maskiner, men behovet av ny arbetskraft i andra sektorer kompenserade mer än väl för bortfallet.
– Särskilt efterfrågad var arbetskraft inom industri och tjänstesektor som hade viss utbildning och erfarenhet, exempelvis svarvare i verkstadsindustrin eller elektriker vid byggen, säger Tobias Karlsson, docent i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Den snabba strukturomvandlingen ledde till konflikter på arbetsmarknaden. Forskarna har digitaliserat data omfattande över 8 000 strejker och lockouter som inträffat på platser runt om i landet under åren 1859 till 1938.
– Möjligheten att studera var någonstans strejkerna ägde rum ger nya perspektiv. Genom att koppla datan till information om elnätets utbredning kan vi undersöka effekterna av den nya tekniken på arbetsmarknaden, säger Jakob Molinder, forskare i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Uppsala universitet.
Forskarna har också samlat in information om strejkernas orsaker. Sammanställningen förvånade:
– Eftersom elektrifieringen innebar att många arbeten kunde utföras med maskiner i stället för människokraft, tänkte vi oss att åtminstone en del av konflikterna skulle kunnat röra motstånd mot nya maskiner. Men när vi gick igenom orsaken till de svenska strejkerna så noterade vi att nästan ingen strejk uppgavs ha orsakats av teknisk förändring, säger Kerstin Enflo, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Elektrifieringen var visserligen förknippad med ökat strejkande, men det var inte de som hotades av den nya tekniken som gick ut i konflikt. Snarare rörde det sig om yrkesgrupper som tack vare den nya tekniken fått förstärkt förhandlingsposition. Strejkerna handlade i hög grad om löneökningar.
– Mönstret påminner om hur starka yrkesgrupper på strategiska förhandlingspositioner, som piloter och hamnarbetare, använder sig av strejkvapnet i dag, säger Tobias Karlsson.
Artikeln ”More power to the people: Electricity adoption, technological change, and labor conflict” kan läsas på Cambridge University Press. Projektet ”Från Sundsvall till Saltsjöbaden. Ett regionalt perspektiv på den svenska arbetsmarknaden” finansierades av Vetenskapsrådet och pågick 2014–2019. Den databas som forskarna byggt upp inom ramen för projektet nås genom Svensk Nationell Datatjänst.
(2021-05-01)
