Elevers förmåga att att värdera och tolka historiska källor

I början av mars disputerade Anders Nersäter, till vardags gymnasielärare i samhällskunskap och historia, på Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping med en avhandling om elevers förmåga att att värdera och tolka historiska källor.

Avhandlingen har använt sig av så kallade interventionsstudier för att undersöka vad elever behöver lära sig för att kunna och värdera och tolka historiska källor och konstruera redogörelser. Med utgångspunkt från vad det visat sig att eleverna behöver lära sig ger Anders Nersäter även förslag på hur undervisningen kan organiseras för att utveckla deras förmågor i dessa avseenden.

– Att elever behärskar denna typ av kompetenser är viktigt för deras möjligheter att kunna orientera sig som medborgare och för att de ska kunna förhålla sig till budskap från olika avsändare i det omgivande samhället, säger Anders Nersäter.

Avhandlingen visar på flera viktiga dimensioner i relation till såväl källhantering som elevers förmåga att föra orsaksresonemang. Bland dessa kan, enligt Nersäter, nämnas att resultaten visar att undervisningen behöver synliggöra vikten av att inte förhålla sig till historiska källor som neutral information. Källor måste värderas, tolkas och kontextualiseras i relation till de frågeställningar där de ska användas.

– Avhandlingens forskningsintresse är praktiknära och inriktat på en skolkontext där jag menar att resultaten kan vara av stort värde för såväl verksamma som blivande lärare. Jag kommer att fortsätta arbeta som lektor på Per Brahegymnasiet och utöver det hoppas jag kunna förena min undervisning med forskning som utgår från en klassrumskontext, säger Nersäter.

Anders Nersäter:
Learning history in an enquiry and source-based practice. What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?
Praktiknära utbildningsforskning, Högskolan i Jönköping
Disputation: 4 mars 2022