En miljöhistoria om svensk skog 1800–1875

Syftet med denna avhandling är att undersöka varför och hur skogsbruk införs i Sverige under 1800-talet och vilka konsekvenser det har under perioden. Med skogsbruk avses den systematiska odling av högskog som sprids från Tyskland från 1700-talets slut. De konsekvenser som avses är de naturförändringar och de sociala konflikter som skogsbruket medför liksom de nya värderingarna kring skog och skogsutnyttjande. Genom en miljöhistorisk undersökning analyseras de samhälleliga förändringarna i samspel med naturförändringarna.

Genom att betrakta skogsbruk som skogsodling i vid bemärkelse, anknyter avhandlingen till den internationella forskning vilken ser konkurrensen om markutnyttjandet mellan livsmedelsproduktion och skogsproduktion som en orsak till substitution och specialisering. Undersökningen omfattar en tilltagande brist på ekvirke för den svenska flottan och bristens ekologiska och politiska orsaker. Vilken betydelse virkesbristen, tillsammans med konflikter kring de traditionella rättigheterna till skogsutnyttjande, har för införandet av systematiskt skogsbruk, analyseras. De olika skogsbruksmetoderna och deras samband med natur- och samhällsförändringar undersöks. Vidare behandlas de samhälleliga värderingarna kring träd och skog och olika föreställningar om vad skog är och vilken betydelse den har. Den storskaliga exploateringen av den boreala skogen i norra Sverige ses i kontrast till det skogsodlande skogsbruket i södra Sverige.

De viktigaste slutsatserna är att införandet av skogsbruk i Sverige har ett tydligt samband med det agrara samhällets växande naturresursproblem som förstärks under den agrara revolutionen, att det kräver långtgående förändringar i fördelningssystemen genom avskaffande av traditionella rättigheter till skogsutnyttjande, att äldre värderingar kring träd och skog endast mycket långsamt förändras genom skogsbrukets införande.

Per Eliasson:
Skog, makt och människor. En miljöhistoria om svensk skog 1800–1875
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 9 mars 2002
Fakultetsopponent: lektor Bo Fritzböger, Landbohöjskolen, Köpenhamn