Från början lågadliga, under drottning Kristinas tid högadliga. Släkten Rosenhane, bördiga från Nyköpings- och Eskilstunatrakten, var en familj som redan av samtiden var omtalade som långt över genomsnittet belästa kulturbärare och författare, ryktbara som diplomater, jurister och ämbetsmän.

Boken ”Aller nådigste Herre” tar sitt avstamp vid sekelskiftet 1600. Hertig Karl styrde riket trots att det egentligen var Sigismund som var kung. Johan Jöransson fick i en liten bok för första gången namnet Rosenhane nedskrivet. Ännu han inte blivit far till de tre pojkar – Schering, Johan och Gustaf – som skall bli våra ciceroner under den tid som självande stod och väntade; den svenska stormaktstiden.

Med hjälp av framförallt bröderna tar boken att ta med läsaren på en historisk resa genom slutet av 1500-talets och in i 1600-talets Sörmland och Sverige. Till livet bakom krutrök, marscherande soldater och mullrande kanoner. Till den spirande kulturutvecklingen. Till de första stegen som togs mot vår idag så välutbyggda statsapparat. Till en tid som var långt ifrån dagens jämställda svenska samhälle. Till en tid fylld av djupa orättvisor och maktfullkomlighet där livsförutsättningarna för de oprivilegierade och de privilegierade var avgrundsdjup.

Med hjälp av Scherings egenhändigt nedtecknade dagbok guidas vi genom epoken ända in i Europas och Svea Rikes maktkorridorer. Vi får följa den innersta maktens resonemang kring dåtidens minst sagt expansiva utrikessträvanden. Vi får veta hur barndomen i Sörmland kunde gestalta sig, liksom studentlivet i Frankrike på 1600-talet. Vi får följa Gustaf och hans gränstvister med granngården Hedensö i Näshulta socken. Vi ges en inblick i det "emblematiska språkets" och statsmyternas värld. Brodern Johan får vi följa som landshövding i Viborg, en avkrok i Finland. Hur systern Märta och hennes kärlek till en icke ståndsmässig gemål stöter på fördomar och förhinder. Hur döttrar och söner förberedes för livet.

”Trots att de var medlemmar av adelns finrum och den innersta makteliten kring kung och drottning, direkt involverade i historiska händelser som vi än idag läser om i historieböckerna, så har släkten Rosenhane i historieböckerna hänvisats till ett liv i skuggan av våra omhuldade ’krigssagor’. En dikt som publicerades i slutet av 1650-talet och enligt samtiden premierades till Rosenhanarna, ger svaret: Finns det ingen som återberättar ens historia så har den heller aldrig existerat”, skriver Björn Fröberg i sitt förord.

Björn Fröberg är frilansfotograf och skribent med en drygt 30-årig brokig yrkeskarriär bakom sig i Stockholms och Sörmlands massmediala värld.

Björn Fröberg:
”Aller nådigste Herre”. Familjen Rosenhane – en sörmländsk släktsaga under Sveriges stormaktstid
Rosenhanska Sällskapet
Utkom 2009