Över 2 000 äldre avhandlingar, eller dissertationer, från 1600-, 1700- och 1800-talen har digitaliserats och publicerats i Uppsala universitets vetenskapliga arkiv DiVA. Avhandlingarna är ett eftertraktat forskningsmaterial och att de nu digitaliserats möjliggör nya sätt att arbeta med materialet samt att det blir tillgängligt överallt.
Publiceringen är ett led i universitetsbibliotekets strävan att göra alla tryckta avhandlingar, eller dissertationer, från Uppsala universitet fram till 1855 tillgängliga på nätet. Bilderna av textsidorna är sökbara som fulltext med vissa begränsningar i träffsäkerhet för det allra äldsta materialet. Uppsala universitet producerade under åren 1602-1855 nästan 14 000 tryckta avhandlingar, och de utgör en ovärderlig källa för forskare inom alla typer av historia, inklusive språk- person- och socialhistoria.
I avhandlingarna finns också en hel del bilder, som ofta förfärdigats av lokala konstnärer eller studenten själv, och ett stort material av gratulationer på vers, en relativt okänd sida av svensk diktning i tidigmodern tid. Äldre tiders avhandlingar lånas flitigt på Uppsala universitetsbibliotek och det kommer också beställningar på kopior från andra länder.
En forskare som använt äldre dissertationer i forskning och undervisning är Maja Bondestam, lektor i idéhistoria vid Uppsala universitet:
– Dissertationer ger en inblick i 1600- och 1700-talens vardagsvetenskap, i undervisning och ämnesval, ja, vad man ägnade sig åt vid universiteten under dessa århundraden.
– Bland dissertationerna kan man hitta texter som få andra studerat och det är naturligtvis värdefullt. Historiska undersökningar välkomnar alltid underutnyttjade källor, och dissertationerna är ett bra komplement till andra materialkategorier, säger Bondestam.
Maja Bondestams eget forskningsområde är medicin- och genushistoria, i synnerhet kroppens historia. I dissertationer från sent 1600- och tidigt 1700-tal har hon hittat diskussioner i fysik, medicin och zoologi om bland annat fostrets utveckling, järtecken, gränserna för en naturlig kropp och hur man definierat monster, extraordinära djur och andra avvikelser i naturens utkant. Även genushistoriskt intressanta perspektiv på den manliga symbolen skägg erbjuder detta material, då skägg var ett ämne som år 1703 faktiskt ägnades en helt egen dissertation.
Sverige var periodvis en av de ledande forskningsnationerna i världen, främst inom naturvetenskapen. Vi har därför en hel rad kända namn särskilt från 1700-talet som man intresserar sig för internationellt, och dessa berömdheter har oftast antingen skrivit en dissertation eller varit handledare för en här vid Uppsala universitet. Det händer också att dissertationerna är förarbeten till banbrytande verk som publicerats på annat sätt senare.
I denna första publiceringsomgång ligger tyngdpunkten på perioden 1778-1855, en tid då en stor del av avhandlingarna skrevs på svenska. I tidigare perioder dominerar latinet som avhandlingsspråk. Avhandlingarna behandlar all världens ämnen, är pedagogiska och ofta trevlig läsning. Bland dem ser man många ämnen som är aktuella forsknings- och samhällsfrågor än idag.
De professorer som handledde och ofta också skrev dissertationerna står som författare, medan studentens namn kommer i andra rummet. Bland professorer som förestått många avhandlingar i den här perioden märks P. D. A. Atterbom (estetik och vitterhet), Erik Gustaf Geijer (historia), Israel Hwasser (teoretisk och praktisk medicin), Elias Fries (praktisk ekonomi), Johan Henrik Schröder (litteraturhistoria och arkeologi), Vilhelm Fredrik Palmblad (grekisk litteratur) och Carl Peter Thunberg (botanik).
