Flygplats och stationshus byggnadsminnen

Regeringen har beslutat att byggnadsminnesförklara ett antal byggnader på Bromma flygplats och Skinnskattebergs stationshus.

På Bromma flygplats omfattar byggnadsminnesförklaringen kontorsbyggnad med flygledartorn, f.d. stationsbyggnad och terminalbyggnad, f.d. hangar A. Beslutet innebär bl.a. att byggnaderna inte får rivas, flyttas eller byggas om på så sätt att det kulturhistoriska värdet minskar.

Bromma flygplats invigdes år 1936. Kontorsbyggnaden med flygledartorn uppfördes år 1935 och terminalbyggnaden, som tidigare var hangar, uppfördes åren 1935–1936. Arkitekt var i båda fallen Paul Hedqvist. Trafikledartornet/kontrolltornet är placerat på takets sydvästra hörn. Delar av taket anlades från början som en utsiktsplats för allmänheten. Byggnaden har trots senare förändringar behållit sitt helhetsintryck genom att arkitekten Hedqvist också utformat tilläggen. Södra halvan av hangaren (nuvarande terminal) byggdes under åren 1952–1953 om till en utrikesterminal. Arkitekt var då John Ivar John.

Även Skinnskattebergs stationshus med ett tillhörande uthus byggnadsminnesförklaras. Samtidigt med beslutet fastslogs också skyddsföreskrifter för stationshuset och dess uthus. Dessa säger bl.a. att byggnaderna inte får rivas, flyttas eller byggas om. Inte heller får några ingrepp göras i väntsalens fasta inredning.

Byggnaderna uppfördes i samband med anläggandet av statsbanan Krylbo – Frövi åren 1897–1900. Syftet med banans anläggande var att sammanbinda Norra och Västra stambanorna via Bergslagen. Stationshusen längs med banan projekterades i olika storlekar, men med ett gemensamt formspråk utformat vid SJ:s arkitektkontor av dåvarande chefen Folke Zettervall. Skinnskattebergs järnvägsstation är mycket välbevarad och är ett representativt exempel på Zettervalls formspråk i stationshusarkitekturen längs banan Krylbo – Frövi.

(2000-09-16)