Forskning om den historiska relationen mellan Sverige och Ukraina
Vikingatida schackpjäser. Foto: Ola Myrin/Historiska museet
Mot bakgrund av Rysslands invasion av Ukraina startar Statens historiska museer ett nytt forskningsprojekt för att jämföra föremålssamlingarna vid Sveriges och Ukrainas historiska museer.
Det övergripande syftet är att utveckla kunskapen om svensk och ukrainsk samlingshistoria med utgångspunkt i ukrainska föremål i Sverige och nordiska föremål i ukrainska museisamlingar. I projektet undersöks även hur samlingarna använts och på vilket sätt dessa kan påverka nationella identiteter och uppfattningar. Utöver stiftelsemedlen möjliggörs projektets förberedande insatser av den fond för insamling till ukrainska museer som initierats av Stiftelsen Nordiska museet.
– Användningen av historia och historiebruk har alltid varit ett redskap för makten. I en orolig och konfliktfylld tid i Europa kan det vara särskilt angeläget att studera våra länders samlingshistoria och hur de kommer till uttryck på våra museer. Kontakterna mellan våra områden har dessutom alltid varit omfattande, säger Magnus Hagberg, överintendent vid Statens historiska museer.
I svenska museer finns arkeologiska artefakter samt historiska föremål och urkunder med ursprung i Ukraina. En del av dem kom till Sverige under vikingatid, tidig medeltid eller reformationstid och utgör materiella bevis på kontakterna mellan länderna. Detsamma gäller för nordiska föremål i ukrainska museer.
– Vi är väldigt glada över möjligheten att fördjupa kunskapen om våra och andra museers samlingar och hur de kan belysa de historiska relationerna mellan Sverige och Ukraina. Fedirs forskning är ett viktigt bidrag till vårt uppdrag att sätta Sveriges historia i ett internationellt perspektiv, säger Elin Fornander, forskningschef vid Statens historiska museer.
Projektets huvudfokus är samlingshistoria med utgångspunkt i ukrainska föremål hos svenska museer och nordiska föremål i Ukrainas museisamlingar. Syftet är att uppmärksamma och redovisa detta material och undersöka hur kunskaper om samlingarna kan påverka nationella narrativ i båda länderna. En annan uppgift är att utarbeta teoretiska och metodologiska verktyg som kan hjälpa svenska och ukrainska museer att identifiera påverkan.
Projektet leds av docent Fedir Androshchuk, som varit forskare i arkeologi i både Sverige och Ukraina och för närvarande är museichef vid Nationalmuseet för Ukrainas historia i Kiev.
– När det ukrainska kulturarvet är hotat både av den ryska statliga ideologin och invasionen är det oerhört viktigt att undersöka museernas roll i skapandet av nationella identiteter. Museerna har en viktig roll i att belysa internationella och mångkulturella sammanhang, säger Androshchuk.
Enligt FN-organet Unesco har över 200 kulturarv i Ukraina skadats efter den ryska invasionen. I mars 2022 startade Stiftelsen Nordiska museet en fond för insamling för att ge ekonomiskt stöd till Nationalmuseet i Kyiv och andra museer i Ukraina. Insamlingen har engagerat många privatpersoner, institutioner och aktörer i och utanför Sverige. Genom insamlingen möjliggörs även förberedande insatser i samlingarna inför detta forskningsprojekt.
– I samband med insamlingen hörde Maria Söderberg, ordförande för Torsten Söderbergs Stiftelse, snabbt av sig kring möjligheten att stödja ett forskningsprojekt. Tillsammans med Fedir Androshchuk och Susanne Thedéen, överantikvarie vid Riksantikvarieämbetet, tog vi fram en första skiss på ett lämpligt projekt och gjorde en initial sakkunnig bedömning av olika idéer som klart pekade på Statens historiska museer som lämplig bas. Det känns därför väldigt bra att Torsten Söderbergs Stiftelse anslår medel till ett så viktigt forskningsprojekt, säger Sanne Houby-Nielsen, styresman för Stiftelsen Nordiska museet.
Projektet ”Sverige och Ukraina i museal samlingshistoria och utställningsnarrativ” finansieras av Torsten Söderbergs Stiftelse. Stiftelsen möjliggör forskningssatsningar och enskilda projekt inom medicin, ekonomi, rättsvetenskap och andra områden, då ofta med humanioraanknytning. Anslaget uppgår till drygt 1,6 miljoner kronor. Forskningsprojektet beräknas starta 1 augusti 2023 och pågå i två år.
(2022-12-12)
